Utgiven | 2010 |
---|---|
ISBN | 9174610201 |
Sidor | 187 |
Medförfattare | Ludvig Hagwald |
I dessa spalter kunde man för någon vecka sedan (18/7) läsa en recension av en analsexpraktika, dvs. en handbok i analsex. Författaren gav tips på allehanda tekniker och ställningar och berörde de olika tabun som finns kring detta slags sex. Det är hemligt och förbjudet, och som bekant smakar ju förbjuden frukt bäst. Att en sådan bok ges ut och får uppmärksamhet kanske är ett tecken i tiden – ”En ny generation har ersatt trånad /och pryderi med saklig erotik”, för att tala med Hjalmar Gullberg.
Är det någonstans man inte skulle prata om analsex är det i det idylliska och – åtminstone till ytan – flärdfria Grönköping. Skulle ordet tas i någon mun skulle det naturligtvis censureras på sedvanligt sätt: ”-n-ls-x”. Här går livet sin gilla gång, i en stillsam småstadslunk som varit oförändrad de senaste hundra åren. För den som inte är närmare bekant med staden kan jag meddela att den ligger i det fagra Västergötland, mellan Skövde och Hjo. Underättelser därifrån får man genom att läsa det månatligen utkommande Grönköpings veckoblad. I Grönköping bor och verkar många storheter. Naturligtvis har staden sin egen poet, vars namn är A:lfr-d V:stl-nd. Han medverkar vanligtvis med någon dikt i varje nummer av veckobladet. Nu har förlaget Lind & Co gjort en kulturgärning och gett ut ett fylligt urval av V:stl-nds poesi, och därtill en mängd översättningar till transpiranto. Jag skall återkomma till detta sistnämnda.
V:stl-nd arbetar medvetet inom pekoralistikens fåra. Här har han stora företrädare som J. O. Hedner, Erik Ofvandahl eller varför inte Esaias Tegnér i dennes bästa (sämsta) stunder. Skillnaden är att där en Hedner eller en Ofvandahl oavsiktligt frammanar löjet hos sina medmänniskor genom sin usla gestaltningsförmåga och stilistik (deras patos är det sällan något fel på) arbetar V:stl-nd på ett konsekvent och medvetet sätt för att framkalla samma löje. Genom sina långa diktarbana har han följaktligen haft god tid att förfina denna utsökta konst. Vi gör några nedslag i ”Staden i mitt hjärta” och finner t.ex. följande alster som poeten frammanat när han råkat höra ett par katter para sig:
Djuriskt ljuder i natt er-t-ken,
klarvaken ligger jag i min säng,
lyss till den skärande kattmusiken
jämte dess kurrande kärleksrefräng.
V:stl-nd kan uppenbarligen sin svenska litteraturhistoria – citaten och pastischerna är oräkneliga, som i denna juledikt; ”Jag köpte min julgran för pengar; /för mig finns ej gratis att få”, som ju onekligen ger ett annat perspektiv än originalets. Denna V:stl-nds vida beläsenhet framhålles också i en mycket välskriven essä av Hr. Kulturdr. Stig Berglund (som tog studenten i Hjo). Denna essä, som fungerar som inledning till hela volymen, hävdar med emfas att V:stl-nd är vår förste postmoderna poet, eftersom han ständigt arbetar med intertextuella referenser.
I Grönköping finns naturligtvis en skola, Läspeskolan. Den är uppkallad efter stadens grundare, Erik den läspe och halte (om vilken en mindre känd men ändock skicklig pekoralist, Ebba Eleonora Lönroth, skrev: ”Kung Erik levde se’n i fred /Att läspa, halta var hans sed”). Vid denna skola verkar magister Ludvig Hagwald (eller Ludovico Hagwaldo i transpiration), skicklig översättare av poesi till det av honom uppfunna språket transpiranto – en blandning mellan esperanto, engelska, tyska, lite ryska, och de latinska språken. Hr. mag. Hagwaldo fann att antalet språk på vår jord var så överväldigande många och så väsenskilda att något måste göras för att övervinna denna förbistring à la Babels torn: ”Darum istas tempus pro snackinnovation.” Sagt och gjort, transpiranto skapades, och det blev naturligtvis succé för det nya språket ”qvid nunk qvasimodo weltcirkuleras.” Under sin karriär har sedan Hr. mag. Hagwaldo översatt många berömda poem till transpiranto, och dessa översättningar har publicerats i Grönköpings veckoblad.
Så här låter den första strofen av E. A. Karlfeldts ”Dina ögon äro eldar, och min själ är beck och kåda”: ”Püroman ist’ toj pupilloj, et maj psyche kohl et koksa”. Eller vad sägs om slutklämmen ur Karin Boyes berömda dikt ”I rörelse”; ”Check out, check out! Novella ist’ journal. /Nojs eskapad njet hawas terminal” (”Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr. /Oändligt är vårt stora äventyr”). Jag kunde fortsatt att strössla dessa pärlor i all evighet, men vi nöjer oss med detta. De är talande nog för detta språks fullständiga överlägsenhet och klarhet. Tycker man att Karlfeldt är lite unken och svulstig ger dessa översättningar en helt ny dimension. Det blir en veritabel katarsis att läsa dem. Naturligtvis är Hr. mag. Hagwaldos repertoar bred och han begränsar sig ingalunda till den svenska poesin, utan arbetar gärna med schlagertexter. Här kan nämnas översättningar som ”Haffad par orkanpust”, eller varför inte ”Stockholm in maj korda”.
Med denna litterära Grönköpingsantologi har Lind & Co som sagt gjort en kulturgärning för att föra ut både kunskapen om denna sällsynt charmerande stad, men framförallt att skänka njutning och hejdlösa skrattstunder genom denna suveräna poesi. Förhoppningsvis kan den hjälpa till att än mer sätta Grönköping på kartan!
Publicerad: 2011-07-27 00:00 / Uppdaterad: 2011-07-27 11:42
Inga kommentarer ännu
Kommentera eller pinga (trackback).