Xstory har gett ut en serie sexhandböcker, som jag på skämt sa till Emelie, vår redaktör, att jag kunde ta på mig att recensera. Hon tog det på allvar och jag fick dem hemskickade. Så inte helt oävet spenderar jag några dagar på soffa, buss, strand och i säng med dessa instruerande pedagogiska och förstås även uppeggande små böcker … Sammanfattningsvis är jag dock lite kluven.

Jag börjar med att läsa Våga analsex. Sexet som fått så mycket skällsord kastade efter sig, att man liksom gått miste om det faktum att den anala orgasmen är den mest kraftfulla, och faktiskt övervinner både klitorisorgasm, g-punktsorgasm och annan stimuli. En killkompis sa att hans tjej fick orgasm direkt när de hade analsex, vilket gjorde mig väldigt avundsjuk. Själv har jag upplevt dels upphetsningen av det rent djuriska i akten, ”betäckandet”, dels underkastelsen och overklighetskänslan i att vara penetrerad i det ställe där man är van vid att saker forslas ut, inte in … Detaljer som Coralie Trinh Thi förstås tar upp i den här boken.

Men först får sig läsaren en ingående historielektion, med syfte att ta bort de tabun och ”orenlighetskänslor” som finns kring analsex. Historielektionen finns med i inledningen av alla fyra böckerna, Våga analsex, Våga cunnilingus, Våga fellatio och Våga SM, och är för det mesta mycket intressant. Sodomi, som det också kallas, var tidigare ett samlingsnamn för allt sex som inte syftade till befruktning. Det vill säga homosex, oralsex, diverse perversioner, samt i stort sett all sex som skedde innan giftermålet. Fortfarande idag finns det lagar som ger fängelsestraff i vissa delar av världen om man blir påkommen med att utföra dem(!).

Syftet att göra mig mer avslappnad fungerar bra, och ju mer jag läser om knipövningar, eget utforskande, strap-ons, och kikar på bildförslag på olika ställningar, desto mer nyfiken blir jag. Ständigt dyker det upp små citat, där tonen känns igen från diverse diskussioner på nätforum. Rösterna är antingen för eller emot, och resultatet att ha med dem blir både nyfikenhet och en hemvan känsla: om andra känner så här och gör så här, då kan väl fan i mig jag också?

Trinh Thi tar också upp intressanta detaljer jag aldrig tänkt på, som den psykologiska spärren för en man att ta emot analt. Hur mansrollen faktiskt behöver omvandlas i situationen av undergivenhet. Mannen är van att vara den aktive, den som driver på, tränger in. Och nu pratar vi inte bara bögsex; den här boken tar även upp situationen där tjejen tränger in med exempelvis en strap-on i mannens anus. Något som båda behöver övning på, dels för det psykiska, och dels för det fysiska. Juckande är tydligen inte så lätt som det ser ut …

När det gäller bilderna stör jag mig på att det där presumtivt lesbiska paret inte förekommer nånstans. Det känns tråkigt och stereotypt, även om bokserien i övrigt verkligen har försökt att rikta sig till alla, utan normer, och gör ett bra jobb med det. I inledningen till Våga analsex stör jag mig på att Trinh Thi vill kalla den mottagande parten för Ying och den givande parten för Yang. Jag har alltid haft svårt för new age-flum och tänker att det här aldrig kommer att funka, att jag hade föredragit vetenskapstermer. Men i fortsättningen av boken är det inget jag tänker på. Snarare gör de kortare termerna att boken blir mer snabbläst. Det är trots allt bara ord det rör sig om.

Ying och Yang som tilltalsnamn förekommer inte alls i de andra handböckerna. Och nu saknar jag det. Hur kommer det sig att man inte använt sig av det fullt ut? Om man nu bemödar sig med att hitta greppet? Visserligen är det olika författare som florerar, men intrycket blir alltjämt lite hattigt och inkonsekvent. Särskilt med tanke på de andra saker som återkommer, som genomgången av sexleksaker, hygien och tankar kring njutning, där ordvalen är nästan exakt samma.

I Våga cunnilingus får jag ingående kartor över kvinnans könsorgan och ett lite för långt, allmänt pepptalk kring det vackra i en vagina, samt tips om hur man bäst tar bort hår, om man nu föredrar det … Ja, det tar en stund innan boken kommer in på faktisk praktik.

När den väl gör det inleder man med det spännande tipset att fästa upp en apelsin att öva tungmusklerna mot! Jag funderar fortfarande på att prova … I de kommande ingående styckena om olika tekniker läser jag om avsnitten fram och tillbaka. Försöker se framför mig, visualisera händelseförloppen. Det är mycket upphetsande men också förvirrande. Halvvägs in i Våga fellatio inser jag felet: att själva handbokens syfte går förlorat i min brist på försökskanin. Kanske vänder sig böckerna främst till människor i förhållanden? (Eller är jag lat i mitt förhållningssätt och borde bemödat mig att öva mera, klaga mindre?)

Våga fellatio är underhållande den med, lärorik, visst, jag skummar och hummar. Samtidigt som jag tänker att detta är böcker som vänder sig till nybörjare som är måna om att göra allt rätt första gången (vilket förstås är en omöjlighet), tänker jag att min egen taktik, ”Får jag öva mig på att suga på dig? Jag har fobi för det”, visade sig funka minst lika bra. Kanske hade jag snarare blivit avskräckt av Dinos (författaren går under pseudonymen Dino) inledande snack om hur mycket en kille vill ha oralsex, hur viktigt det är för honom, i samband med ruttna skämt om att en i övrigt värdelös kvinna som suger bra är värd att behålla. Den skämtsamma tonen och de påföljande psykologiskt ömsinta styckena väger liksom inte riktigt upp varandra. Dino lyckas inte spegla min inställning, vilket får mig att tänka att ”handböcker i all ära, men att vara Alice i fucking Underlandet är bästa alternativet när allt kommer omkring”.

I boken Våga SM, som tar upp sadomasochism, kommer detta till sin spets. Den här boken kan jag faktiskt inte ens rekommendera. Den vimlar av felaktiga uppgifter, generaliseringar, den blandar ihop begrepp och kommer med underliga antaganden. För dem som är nyfikna på BDSM i stort rekommenderar jag varmt ett medlemskap på sajten www.darkside.se. Registrera dig (du kan vara hur hemlig som helst), kika runt och läs så mycket du kan. Där finns frågeforum för alla dina undringar. Kolla på folks profiler, hitta vad du gillar och inte gillar i denna omfattande värld. Det tror jag i sanning ger mer än den här boken, som bland annat kommer med följande intressanta påståenden:

Filmer bidrar till att ge form åt det som vi i hemlighet drömmer om. Därför gillar heterosexuella undergivna teveserier som Alias, Xena – Krigarprinsessan eller Dark Angel eftersom de identifierar sig med offren.

eller

Hetero- eller homosexuella män upptäcker oftare att de har en masochistisk tendens. Självklart! De reagerar mot den aktiva och dominanta roll som tilldelats dem i samhället och längtar efter att i sitt sexualliv leka med polerna dominant/undergiven på ett sätt som vänder på ända den roll de tilldelats sedan födseln.

Vi har helt enkelt högläsning och skrattar på stranden.

Nej, den största behållningen med Våga SM är de söta illustrationerna som till skillnad från de andra böckerna går mer i stil med framsidornas runda, oproportionerliga kroppar. Med överdrivna ansiktsuttryck och diverse rollutstyrslar utför de olika typer av dominans/underkastelsehandlingar, som oskuldsfulla dockor på hardcore-safari. Mycket sött! Och i slutet av boken finner du en användbar referenslista.

En detalj som också leder till en del ofrivillig humor är det faktum att böckerna är franska. Det vill säga många referenspunkter fungerar inte i Sverige. Någon som hört talas om den välkända Marseilletvålen, till exempel? Översättarna kunde säkert ha gjort ett bättre jobb, men helst borde böckerna genomgått en större omarbetning från början. Eventuellt skrivits i samarbete med en sexolog? Visst finns det mycket att hämta i Xstorys eggande serie, som om inte annat sätter igång lusten och nyfikenheten med sitt befriande tilltal. Men jag hade hoppats på något ännu bättre.