Recension

: Skriv dina memoarer
Skriv dina memoarer: en handbok i självbiografiskt skrivande Allan G Hunter
2010
Lind & Co
6/10

Väck den inre demonen

Utgiven 2010
ISBN 9789174610031
Sidor 252
Orginaltitel Write your memoir
Översättare Erik Nisser
Först utgiven 2008

Om författaren

Allan G Hunter är född i Storbritannien, numera bosatt i USA. Han är utbildad vid universitetet i Oxford. Jobbar som litteraturprofessor och håller kurser i memoarskrivande.

Sök efter boken

Skriv dina memoarer – en handbok i självbiografiskt skrivande. Tung titel. Om jag ska vara ärlig valde jag den främst för att jag jobbar som skrivpedagog och såg den som ett sätt att fortbilda mig. Skrivande i all ära, men jag har nog lagt ner tanken på memorarer för egen del. Tänkte jag.

Men den här boken är läskig. Kryper in under pannloben och rör sig som en hackspett på tankeverksamheten. Allan G Hunter gör klart redan från början att det inte handlar om hur du skapar en bestseller. Utan hur du genom att skriva om ditt liv får förståelse för din egen livssituation och ser vilken karaktär du blivit på grund av sin uppväxt. Det viktiga är inte slutförandet av berättelsen om ditt liv, utan vilka lärdomar du drar av det du varit med om. Som att hela sina sår genom att väcka liv i dem och sedan lägga dem bakom sig. Hunter hävdar att skrivandet är ett utmärkt sätt att göra detta på, och som mannen har hållit i kursverksamhet kring ämnet i tjugo år är det inte läge att ifrågasätta.

Allt som har att göra med att gräva i det inre är förknippat med stor olust för de flesta människor. Det är ju jobbigt! Man tvingas ifrågasätta sig själv och sånt! Ge sig i kast med den inre demonen. Förändra sitt beteende kanske. Eller sin syn på sina närmaste. Det är mycket som tar emot. Räcker det inte att skriva dagbok? Nej, enligt Hunter är det först när du gör om dina upplevelser till berättelser, som hjärnan uppfattar och kan lära sig något av dem.

Nu handlar ju en stor del av boken om ”vanligt skrivande” också. Processen, det enträgna hantverket, övningarna, kontraktet du skriver med dig själv för att fortsätta och tips om hur du genom fysiska föremål vaskar fram nytt material. Allt det här är ju minst lika spännande som själva ämnet. Översättning och korrektur får sig en liten knäpp på näsan, om jag ska vara ärlig. Men jag märker ändå hur jag viker för sida efter sida med bra formuleringar eller roliga exempel. Saker du kan använda dig av i skönlitterärt skrivande också.

Till exempel gillar jag hur Hunter gång på gång tar upp faran i att redigera sitt arbete för tidigt. Det är en viktig sak att inpränta i ovana skribenter, och kanske än mer när det man skriver faktiskt handlar om en själv. Det är lätt att av olika anledningar smita undan. ”Det är läskigt”, ”Jag har inte tid”, ”Min släkt skulle inte gilla att jag skriver om dem”, osv. På samma sätt är det lätt att för tidigt såga, säga ”Nej, jag kan inte skriva”, eller ”Usch, jag försökte men det blev inget bra”.

Själv känner jag tveksamhet inför ordet memorarer. Kan man verkligen syssla med sånt när man knappt är trettio? Nog finns det en motsägelse här. Du ska skriva om ditt liv för att reda ut och må bättre och läka sår. Och först då kan du gå vidare och kanske förändra ditt liv där du är nu. Men … då vill jag ju börja så fort som möjligt? Varför vänta, när jag kan må bättre redan nu?

En kompis sa för ett tag sen när vi pratade allvar på fyllan, att alla författare måste ha lite trauman: ”annars har man ju inget att skriva om”. Är det så? Gång efter annan ser jag i slutredigeringen av manus att allt jag skriver egentligen går att härleda till mig själv. Att skriva är personligt, det tar fram de saker som det undermedvetna behöver älta och bearbeta. Betyder det att jag är i en helande process bara för att jag skriver? Och om inte: är det verkligen vettigt att jag håller mig ifrån den helande delen för att bli en bättre författare?

Det här var kanske frågor som låg mer hos mig än hos recensionen av den här boken. Men ett bra exempel på att den väcker många tankar i en. Jag vet inte om jag kommer att göra som Allan G Hunter säger och påbörja projektet att skriva mig hel. Men boken väckte sannerligen lusten att testa.

Lina Arvidsson

Publicerad: 2010-11-15 00:00 / Uppdaterad: 2011-02-26 21:10

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #3928

3 kommentarer

Hålller på med boken. Läskig, som du skrev, men svår
att lägga ifrån sig. Din recension var otrolig
bra skriven.

Hälsningar

Michael

Michael Oregistrerad 2013-01-30 14:47
 

Tack Michael! Oerhört lång tid senare.

Lina Arvidsson Redaktionen 2014-06-28 20:53
 

[…] G Hunter lägger gör en stor sak i sin bok Skriv dina memoarer av att skrivandet rent terapeutiskt ger något som ett pratande inte ger. Att formulera ord om sig […]

Vinterdvalan | textdungen Oregistrerad 2016-03-05 22:10
 

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?