Recension

: Diktskola - Författarens guide till galaxen
Diktskola - Författarens guide till galaxen Marcus Birro
2003
Tiden
3/10

Viljan blir lidande av förpliktelserna

Utgiven 2003
ISBN 9188879089
Sidor 142

Om författaren

marcus-birro-porträtt.jpg
Fotograf: Micke Karlsson, Spetsproduktion

Marcus Birro, född 1972 i Göteborg, bor numera i Stockholm. Som poet har han blivit uppmärksammad med diktsamlingarna I den andra världen (1992) samt Skjut dom som älskar (1997). 1999 debuterade han som romanförfattare med boken Alla djävulska främlingar. Skriver krönikor om livet och bloggar om italiensk fotboll. 2007 tilldelades han Dan Andersson-priset.

Marcus Birro – Författarens hemsida med texter, intervjuer, gästbok med mera.

Sök efter boken

Mig veterligen finns det inga genvägar till att bli en bättre författare. Att läsa mycket och skriva metervis med text är det enda säkra tipset jag känner till. Allt annat är skitsnack, krasst sett. Därför rynkar jag alltid skeptiskt på ögonbrynen när det dyker upp en ny bok som ska lära ut hur man ska skriva. Har faktiskt i mina tidigare år läst en del sådana böcker, och i ärlighetens namn gav de mig ingenting. Okej, vissa som var bra skrivna kunde inspirera en lite, men detta gäller ju nästan all välskriven text. Upptäckte ganska snabbt att det enda som funkade var att läsa allt man kunde komma åt och låta skrivmaskinens tangenter jobba för kung och fosterland.

Nu har Marcus Birro hittat en något personligare infallsvinkel än hans kollegor i samma genre. Men han målar samtidigt in sig i ett hörn, och han verkar uppenbarligen inte trivas med sin sits. För i vartannat kapitel försöker han slita sig loss från bokens själva grundidé (det vill säga att lära ut nåt om skrivandets konst) och ge sig ut på egna litterära korståg, där det självbiografiska berättandet gärna vill ta för sig av utrymmet så mycket som möjligt utan att fördenskull förbise bokens titel i alltför hög grad.

Allt däremellan verkar mer vara ett nödvändigt ont. Som om det är just detta förlaget har nappat på, även om Marcus Birro egentligen hade nåt helt annat i åtanke. Men jag kan ha fel.

I vilket fall tappar boken i mina ögon lite trovärdighet på denna punkt. Har väldigt svårt att ta till mig innehållet, som till största del består av en småputtrande seg sörja. Troligtvis på grund av att författarens vilja har blivit lidande av hans förpliktelser. Och vice versa.

Det är synd, Marcus Birro kan skriva och inspirera. Detta har han visat prov på i till exempel P3:s program Frank, där han i flera års tid haft ett inslag som heter Poesi på Minuten. Och man ska heller inte förglömma hans tidigare verk, som faktiskt mottagits väl av både läsare och kritiker.

Vill du förbättra ditt skrivande så lägg hellre pengarna på ett par bra pocketböcker och ett kollegieblock eller invänta Marcus Birros nästa bok – en som han i själva verket vill skriva.

Textutdrag (Visa/göm)

Mikael Lehikoinen

Publicerad: 2004-01-17 00:00 / Uppdaterad: 2011-02-27 15:32

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #1054

15 kommentarer

Jag tycker du har generalfel om att man inte kan LÄRA sig att skriva. Varför skulle inte det vara ett hantverk som allt annat? Man kan LÄRA sig att bli medveten om vad man gör, vilket är oerhört viktigt. Jag jobbar med sånt och VET vad jag talar om!

Marcus Birro är alldeles för självupptagen för att inspirera.

0 poäng för denna recension.

M Oregistrerad 2004-01-17 09:48
 

ja det står väl i recensionen också att man kan lära sig, men att det enda säkra tipset är att skriva och läsa, om du tittar…

d Oregistrerad 2004-01-17 12:13
 

Genom att bara läsa och skriva får man ingen medvetenhet om vad man gör. Man måste ju kunna knepen/teknikerna för att se dem eller hur?

M Oregistrerad 2004-01-17 15:22
 

Jag har inte läst Birros bok, men jag har läst många böcker om att skriva. Själva inspirationen håller jag med om att man inte kan hämta där – och grundkänslan för det skrivna måste man ha själv från början. Men visst kan man lära sig mycket! Det är jag HELT säker på av egen erfarenhet.

Marianne Oregistrerad 2004-01-17 16:46
 

det tycker jag nog är en lite för generell slutsats. låter ganska otroligt att man inte skulle, på minsta sätt bli medveten om vad man gör bara för att någon inte talar om var man ska titta. min egen erfarenhet talar emot det. tyckte mest bara att du var lite fel ute när du klankade ned på något recensenten inte skrivit. vilken metod som sedan är bäst är ju en annan fråga. svaret kan säkerligen variera.

d Oregistrerad 2004-01-17 16:48
 

Klankar jag ner på nåt som recensenten inte har skrivit?

"Mig veterligen finns det inga genvägar till att bli en bättre författare."

JO, det gör det. Men det är ju "mig veterligen" så det kan jag kanske stå ut med. Detta eviga förnekande av att skrivande är ett hantverk, jag fattar det inte. Man bara föds och kan eller?

"Att läsa mycket och skriva metervis med text är det enda säkra tipset jag känner till."

Det är ju tråkigt. För det finns fler sätt. Även om man alltid måste läsa och skriva OCKSÅ.

"Allt annat är skitsnack, krasst sett."

Det är det INTE. Det vet jag eftersom jag arbetar med blivande författare varje dag.

Därför retar en sån här okunnig recension gallfeber på mig.

Om man läser utan att känna till hantverket och reglerna förstår man ju inte vad man läser utom på ytan, dvs handlingen. Man förstår inte VARFÖR man tycker nåt är bra eller dåligt. Det bara "kändes" så.

Varför läste en person som inte "tror" på skrivarböcker den här överhuvudtaget? Det är som om jag skulle recensera science fiction, för det tror inte JAG på. Det kan inte bli annat än lågt betyg. Är det rättvist?

M Oregistrerad 2004-01-17 17:51
 

ok, ok. uppfattade snarare som att recensenten menade att sättet att lära sig på var att skriva och läsa mycket. alltså står det ingenstans i texten "[..]man inte kan LÄRA sig att skriva". det enda recensenten gör är att förespråka ett visst metodval för hur inlärandet ska gå till.

d Oregistrerad 2004-01-17 22:08
 

Om man inte har talang kan man inte heller få det genom att läsa gud-vet-hur många böcker&kurser som helst. Det finns också alltför många som enkelt profiterar på illusionen att man kan plugga till författare. Skrivande är ett hantverk, ja, men som med alla hantverk måste man faktiskt ha en viss fallenhet för det. FRÅN BÖRJAN

Anna L, dagensbok Oregistrerad 2004-01-18 14:43
 

Jag personligen känner igen mig så mycket i Birros tankar kring skrivandet, och ser därför denna bok som en inspirationskälla och inte som någon lärobok även om sådana inslag förekommer.

Jag tycker helt klart att boken är läsvärd. Som skrivgalen förstår man sig själv lite bättre när man läst boken.

Läs den!

Linda Jonsson Oregistrerad 2004-01-24 01:41
 

Härlig bok! För en som har skrivandet i själen, är denna boken en träff rakt in i hjärtat.
Läs den, om du känner att du bara MÅSTE skriva…

Anna Oregistrerad 2004-09-18 19:43
 

M, du är alldeles för dogmatisk. Folk är olika, en del föds med sinne för rytm, berättartalang och språksinne. De kan mycket väl bli författare utan vare sig dig, skrivarböcker, Birro eller "tekniker och regler". deras lust får dem att skriva, och via skrivandet blir det bättre. Hantverket lär de sig eftersom lusten att skriva får dem att ständigt öva sig.

P Oregistrerad 2004-09-19 07:09
 

Har ej läst denna bok men är förelskad i Marcus sätt att skriva och beröra. Äntligen någon i min generation som är stark nog att försöka förklara det svåra med att leva och försöka att bli älskad!
Tack för kvällen i Lysekil du hjälper en ny generation att bli intresserad för dikter och läsning…

Eva-Marie Oregistrerad 2004-11-21 19:45
 

Birro är fan helt lätt en självupptagen töntjävel

snubbe K Oregistrerad 2005-01-18 19:45
 

Är han självupptagen?
Hur ska man kunnsa skydda sig själv, klara sig själv, få sig själva tt stiga upp på morgonen om man inte är 100% konsentrerad på sig själv. Man måste först reda ut sig själv och sina egna "problem" inna man kan ta tag i andras. Och inte nog med det, måste man gå i detta problematiska samhället, och försöka få grepp.

OnlyLifeIKnow Oregistrerad 2006-09-06 19:53
 

Oj, intressant och hätsk diskussion! Jag lägger mig i, så här några år senare, och säger att jag visst det tror att man kan lära sig mycket, både av hadböcker och av skrivarlinjer. Det kanske allra viktigaste för att utvecklas som skribent är att andra läser ens texter och kommenterar dem från sitt perspektiv.

Lina Arvidsson Redaktionen 2011-12-17 14:30
 

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?