Svenska storbanker tjänar varje år flera miljarder kronor genom att lura sina kunder på en rad olika vis, menar ekonomijournalisten Joel Dahlberg i den här boken. Det kan handla om att ta orimligt betalt för olika tjänster, som tillgång till en internetbank, genom att inte erbjuda någon ränta på så kallade transaktionskonton (som exempelvis vanliga lönekonton) eller genom att ”erbjuda” vad som för kunden egentligen är mycket oförmånliga villkor för bolån eller investeringar i fonder. Även om många banker marknadsför sig som att de står på kundens sida så stämmer det inte, argumenterar författaren.
I den här boken beskriver Dahlberg hur storbankerna agerar för att föra sina kunder bakom ljuset, och hur mycket pengar de tjänar på att göra det. Det är en djupgående granskning där författaren går in för att i detalj belägga sina påståenden om att bankerna faktiskt aktivt försöker lura sina kunder. Det är många gånger hårresande exempel Dahlberg kan visa, som exempelvis hur vissa banker kan erbjuda direkt dåliga tjänster till mycket höga priser. Problemet, menar författaren, ligger i grunden i bankernas oligopolställning, det vill säga att det är mycket dålig konkurrens bankerna emellan. Författaren försöker gång på gång få kommentarer eller svar från bankerna angående hur de motiverar vilka tjänster de erbjuder, och priset de tar för dem. Men några konkreta förklaringar får han sällan: antingen avstår bankerna från att förklara sin verksamhet, eller kommer med undvikande svar.
Den här boken läser man inte främst för en skön prosa. Nej, det här är ingående och analyserande ekonomijournalistik och konsumentrådgivning. Emellanåt blir det kanske lite väl detaljerad och torr sifferexercis. Men för den som är benägen att hålla med om bankernas marknadsföring, om att de står på kundens sida, finns här fullt med exempel på motsatsen.
Det kanske största problemet för en sån här bok är dock om man som läsare verkligen vill veta om allt detta? Jag märker själv att en viss olustkänsla inträder redan efter ett par kapitels läsning: det är aldrig roligt att inse att man som normal bankkund sannolikt har blivit lurad på olika vis – framförallt inte om det handlar om stora summor pengar. Det som lyfter den här boken är därför när Dahlberg kommer med en rad handfasta råd till läsaren, för att man ska slippa bli lurad också i framtiden. Det enklaste rådet är förstås att byta bank till någon av de mindre bankerna, eftersom han menar att de ofta erbjuder sina kunder bättre villkor än storbankerna. Andra råd handlar om att kolla upp villkoren som olika banker erbjuder för olika tjänster, och försöka förhandla sig till bästa möjliga villkor. Det är konkreta och praktiska tips för den som orkar och har tid.
Publicerad: 2010-01-07 00:00 / Uppdaterad: 2010-01-06 21:20
2 kommentarer
Jag läste precis färdigt boken Bankbluffen. En intressant bok som ger nya perspektiv och – i mitt fall – en del nya kunskaper. Jag hade gärna sett fler exempel svenska alternativa banker för det finns väldigt många. Då hade fler läsare snabbare kommit till skott och bytt bank, tror jag. Som nysvensk saknar jag en granskning av de dåliga valutaväxelkurser som de svenska bankerna utsätter mig för. Det är den i särklass största bankavgiften som jag drabbas av varje gång jag betalar av på mitt utländska studielån.
#
[…] Joel Dahlberg ”Sammansvärjningen” […]
#
Kommentera eller pinga (trackback).