Recension

: Om du var jag
Om du var jag Jessica Schiefauer
2009
Bonnier Carlsen
6/10

Olika som bär

Utgiven 2009
ISBN 9789163861291
Sidor 240

Om författaren

Jessica Schiefauer (född 1978) bor i Göteborg och arbetar, vid sidan av det egna skrivandet, med kurser i språk och skrivande. Hon är en av redaktörerna för den litterära tidskriften Fantasin och har skrivit ungdomsromanerna Om du var jag (2009), Pojkarna (2011) och När hundarna kommer (2015). Pojkarna belönades med Augustpriset och har dramatiserats både för scen och film.

Jessica Schiefauer – författarens hemsida

Sök efter boken

Agnes och Louise är bästa vänner och tvillingsjälar, tar studenten och delar en lägenhet som Louise fixar åt dem. Tvillingsjälar, men ändå så olika. Där Louise är sprudlande, utåtriktad, glittrande, blir jättefull och ligger med olika killar hela tiden är Agnes den där tystare och tråkigare. Sen träffar Agnes Hannes, Louise förändras och plötsligt är hon borta. Agnes tvingas inse att Louise inte är den hon har sagt och börjar bena ut bitarna som fattas.

Om du var jag är Jessica Shiefauers debutroman, och som sådan är den bra. Den utspelar sig i den där klyftan mellan oansvarig tonåring och något mer vuxen. Agnes och Louise måste ta hand om sig själva och betala hyran, men tillbringar fortfarande mest tiden med att festa, röka och låta bli att städa. Det är en trovärdig bild av ungdomarna, även om delar av historien inte är något som var och varannan tonåring behöver komma i kontakt med, så levandegör Schiefauer karaktärerna med den äran.

Det finns en kärlekshistoria också, den mellan Agnes och Hannes. Agnes som inte tycker att hon duger, som tycker att hon bleknar bredvid Louise, och så Hannes med skägget som bekräftar henne och får henne att smälta. Hannes som är den där oansvarige, charmige, slyngeln som inte vill ha riktigt ett SÅNT förhållande, men helst inte vill prata om det heller. Som aldrig har några pengar och snyltar på andra och tröttnar på den tjej han för tillfället är med, men är för feg för att säga något utan bara väntar ut det. (Herregud, vad jag är glad att jag inte är arton längre.)

Bokens baksidestext slutar med en kittlande cliffhanger: ”sakta upptäcker [Agnes] att ingenting är som hon trott”. Det låter som en bok där man får en aha-upplevelse i slutet, där läsaren också upptäcker att inget var som h*n trott (à la Fight club, ungefär). Fast i Om du var jags fall listar jag ut Louises hemlighet redan i första kapitlet. Det är rätt tråkigt.

Stina Sigurdsson

Publicerad: 2009-12-07 00:00 / Uppdaterad: 2011-07-04 21:37

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #3533

Inga kommentarer ännu

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?