Recension

: Offentliga kvinnor – Prostitution i Sverige 1812–1918
Offentliga kvinnor – Prostitution i Sverige 1812–1918 Yvonne Svanström
2006
Ordfront
7/10

Kärlek, moral och kommunala bordeller

Utgiven 2006
ISBN 9170371881
Sidor 376

Om författaren

Yvonne Svanström är docent vid Ekonomisk-historiska institutionen på Stockholms universitet. ”Offentliga kvinnor – prostitution i Sverige 1812-1918″ (2006) är en popularisering och uppföljning av hennes doktorsavhandling ”Policing Public Women. The Regulation of Prostitution in Stockholm 1812-1880″.

Sök efter boken

Prostitution har egentligen aldrig varit lagligt i Sverige. På artonhundratalet var dels utomäktenskapligt sex olagligt, dels måste alla ha ett lagligt arbete. Ändå såg man inte bara genom fingrarna med prostitutionen – på kommunal nivå höll man efter den på ett mer konserverande än motarbetande sätt. Under en period på 1830-talet drevs till och med flera kommunala bordeller.

Hur kunde det bli så? Historikern Yvonne Svanström har kartlagt samtidens syn på prostitution och de prostituerade kvinnorna under hundra år, fram till reglementeringens avskaffande. Under den perioden jagade och bokförde stockholmspolisen kvinnor som var eller kunde misstänkas vara prostituerade. Kvinnorna tvingades sedan infinna sig på besiktningsbyrån för hälsoundersökningar varje vecka. Befanns de ha könssjukdomar institutionaliserades de för tvångsvård.

Nå, det är väl inte fel att försöka begränsa spridningen av könssjukdomar? Vår egen tids smittskyddslag bygger ju i viss mån på samma principer, att man får ingripa i en individens frihet för att skydda andra. Skillnaden är att reglementeringssystemet nästan enbart slog mot de redan utsatta kvinnorna. Genom beslagtagning av prästbevis (den tidens id-handlingar, utan vilka det var i stort sett omöjligt att flytta eller skaffa lagligt arbete) och den sociala – och mentala – brännmärkning besiktningarna innebar, försvårade man ytterligare kvinnornas möjligheter att ta sig ur sin situation.

För trots att tidens kvinnolöner sällan räckte att försörja sig på, gjorde den rådande kvinnosynen gällande att de prostituerade var lata, liderliga och förtappade kvinnor. Och trots att man förfasade sig över att könssjukdomar spreds till borgliga familjers hustrur och barn, lades skulden sällan på de män som faktiskt överförde sjukdomarna. Mannens starkare sexualdrift gjorde, enligt läkarvetenskapen och gängse normer, prostitutionen till ett nödvändigt ont.

Den synen har gradvis luckrats upp. 1999 infördes sexköpslagen – en historiskt unik lag där skulden för prostitutionen för första gången läggs över på kunderna. Vi kan känna oss moderna och rysa lite åt artonhundratalets kvinnosyn. Ändå är kanske inte steget så långt mellan Svanströms artonhundratalskvinnor och dagens våldtäktsoffer, som får veta att de haft för korta kjolar, druckit för mycket eller på något annat sätt själva provocerat fram förövarnas handlande?

Offentliga kvinnor är en populariserad version av Svanströms avhandling om den svenska prostitutionen. Och det är behjärtansvärt att skriva om avhandlingar så att de ska kunna läsas av fler. Möjligen skulle man kunna hävda att det egentligen inte finns någon absolut motsättning mellan läsbarhet och vetenskap, utan att avhandlingar faktiskt kan göras riktigt trivsamma att läsa redan från början. I alla fall får Svanströms något långsamt akademiska tongångar liv av politisk och medmänsklig indignation.

Det större problemet är av källkaraktär: svårigheten att komma nära kvinnorna i bokens centrum. Inte särskilt mycket information om dem finns helt enkelt bevarad. För sin samtid var de utbytbara.

Ella Andrén

Publicerad: 2008-04-12 00:00 / Uppdaterad: 2011-01-15 21:24

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #2882

2 kommentarer

Jag tycker att man ska sluta med att alltid betrakta kvinnor som offer i ett mansdominerat samhälle. För det första får kvinnor allt mer inflytande som politiker och som chefer. För det andra finns det tecken på att allt fler kvinnor väljer att köpa sex från någon lämplig manlig sexarbetare. Det finns också tecken på att kvinnor åker utomlands och skaffar sig en gigolo. Och varför inte? Felet med prostitutions lagarna är att man lägger skulden på konsumenterna och inte producenterna eller hallickarna som i många fall tvingar eller lurar in kvinnor i prostitutionen. Det är här problemen finns. I många fall väljer sexarbtaren själv sin yrkesinriktning utan tanke på att vissa socionomer anser sig ha bevis för att alla sexarbetare mer eller mindre är drog och alkoholberoende. Många kvinnor främst universitetsstuderande ser sexarbetet som en lukrativ verksamhet vid sidan av studierna. Sen har vi alla dem som figurerar i porno filmer. Är de också drog och alkoholberoende eller ? Här har vi dessutom att göra med stjärnstatus likvärdig med berömda fotomodellers. När ska samhället få en mera nykter och realistisk syn på prostitutionen i stället för denna moraliserande och ovederhäftiga syn som präglar vissa politiska grupperingar.

Erik Forsgren Oregistrerad 2012-08-02 18:57
 

För det första är kvinnorna den här boken handlar om knappast chefer eller politiker eller ens universitetsstuderande, så jag förstår egentligen inte varför du resonerar som om ”kvinnor” är en enda homogen kategori oavsett tid och sammanhang.

För det andra har jag läst en hel del om prostitution och aldrig vad jag kan påminna mig stött på ngt argument om att orsaken skulle ligga i att det skulle vara ett beroende jämförbart med det av droger. Möjligen i så fall ett självskadebeteende och på så sätt delvis jämförbart.

Jag tror att prostitution i första hand handlar om makt, inte kön, den rikares/mäktigares rätt att tillskansa sig ngt den andra parten ju inte vill ge bara av fri vilja. Utan grov ekonomisk och social ojämlikhet ingen prostitution. Sen skulle jag kunna hålla med om att gränserna mellan prostitution och andra former av fysiskt och psykiskt utnyttjande kan vara nog så vaga, men faktum kvarstår att även om man kunde skala bort alla könsroller och sexuella fördomar och därefter ville göra prostitution till ett legitimt arbete – så vore det fortfarande alltför fysiskt och psykiskt farligt (se t ex Kajsa Ekis Ekmans bok Varat och varan, som också finns recenserad här) för att kunna vara det i ngt land med ngn som helst rimlig arbetsskyddslagstiftning.

Fast ngt säger mig att du inte är ngt fan av sådan heller …

Ella Andrén Redaktionen 2012-08-03 11:41
 

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?