Recension

: Bryssel
Bryssel Mats Kolmisoppi
2008
Norstedts
6/10

En q till e-roman

Utgiven 2008
ISBN 9789113018096
Sidor 157

Om författaren

Fotograf: Mattias Pleijel

Mats Kolmisoppi, född 1976, är uppvuxen i både Norge och Sverige. Han debuterade år 2001 med novellsamlingen Jag menar nu, som fick lysande kritik i bl.a. Dagens Nyheter och blev nominerad till Borås Tidnings debutantpris samma år. 2008 kom romanen Bryssel. Han skriver också kulturkritik.

Kolmisoppi på Norstedts – Förlagets sida om författaren.

Sök efter boken

Bryssel. Om man planerar en resa till en europeisk stad är det inte direkt Bryssel som är förstahandsvalet. "Jag funderade på att åka till Paris, eller Rom, eller kanske Prag. Men nä, jag bestämde mig för Bryssel istället." Nej, det händer inte.

Mannen i Mats Kolmisoppis roman är inte heller i Bryssel på semester. Han är inte EU-tjänsteman heller. Frågan är faktiskt vad han gör där överhuvudtaget. Han befinner sig i ett slags limbo. Har han kommit till Bryssel för att dö, eller för att döda tid, eller för att gömma sig? Och för vad i så fall? Oavsett, så fungerar staden Bryssel utmärkt för vad han nu har tänkt sig att göra.

Bryssel hör till en annan kategori städer. Har ett annat väder. En osynlighet. Framkallar få eller inga bilder. Här strilar ett stålgrått regn över män med svarta paraplyer och hattar. Det finns visserligen äldre kvarter, men vart man än vänder sig ser man den kommunala filosofin omsatt i smittbärande arkitektur. Stål och glas. Svarta hängrännor i rostfritt material. Grindar framför tiovåningshus. Mycket elektronisk övervakning. Men inte ens grindarna eller husen framträder särskilt tydligt. Bryssel är ett limbotillstånd; en grotesk ickestad utan kultur. Eller kanske: befriad från kultur. Det går att andas här. Man kan andas och andas ihjäl sig.

Programförklaring, det där. För hela romanen är ett slagt abstrakt limbo. Mannen på hotellrummet träffar sin libanesiske granne, och senare den libanesiske grannens brorsdotter som lämnats ensam kvar. Hans beskrivning av livet i Bryssel varvas med kapitel som utspelar sig i Israel. Ett avsnitt i boken handlar om en 13-årig norsk flicka. Andra verkar handla om mannen i hotellrummet i Bryssel. Men säker kan man aldrig vara.

Vill man ha en a till b-historia och få svaren på slutet är detta inte romanen för dig. Gå och leta upp något helt annat. Bryssel lämnar en med mer frågor än svar, och kräver egentligen en omläsning (eller en väldigt noggrann läsning) eller två för att alla nyanserna ska synas. Alternativt struntar man i att försöka hitta alla nyanser och njuter av abstraktionen.

Stina Sigurdsson

Publicerad: 2008-03-05 00:00 / Uppdaterad: 2011-07-04 23:10

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #2840

3 kommentarer

Jag får ändå den där gnagande känslan av att författarna till den "unga svenska prosan" inte egentligen har nånting att berätta – men att de gillar att hålla på med ord liksom

Micke Oregistrerad 2008-03-05 01:03
 

Micke: den tanken har slagit mig med… ;)

Stina Sigurdsson Redaktionen 2008-03-05 12:46
 

Skönt, då är det inte bara jag ;)

Micke Oregistrerad 2008-03-07 02:06
 

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?