Ännu en bra sakprosabok! Det är någonting med utgivningen av sakprosan i Sverige år 2016. Jag tycker mig hela tiden snubbla över böcker som är elegant paketerade och skrivna med en smakfull språkdräkt. De är sprungna ur omfattande faktainsamling som ökar trovärdigheten. Jag blir sannerligen imponerad över att det finns så många intelligenta tänkare, samhällsvetare, […][...]

Andra novellen landar rakt i vårens klasshatsdebatt. Att svälta ilskan heter novellen, och berättarjaget rör sig i bil från Skåne upp mot Halland. När han passerar den välmående Bjärehalvön rinner det över: En önskan om brand och fasansfulla skrik i natten. Gator fläckade med avföring, blod och krossade käkar och ruttnande lik. Jag vill bomba […][...]

Bryssel. Om man planerar en resa till en europeisk stad är det inte direkt Bryssel som är förstahandsvalet. "Jag funderade på att åka till Paris, eller Rom, eller kanske Prag. Men nä, jag bestämde mig för Bryssel istället." Nej, det händer inte. Mannen i Mats Kolmisoppis roman är inte heller i Bryssel på semester. Han […][...]

Ännu ett alster skrivet på 2000-talet men som går i 1800-talets naturalistiska fotspår. Ännu ett gäng osammanhängande noveller som har en enda sak gemensamt: namedroppandet av kända produkter och resmål. Nu kan man kanske tycka att jag återigen gick alltför hårt fram mot den unga svenska prosan – men riktigt så är inte fallet. Bara […][...]