Gästrecension

: Landskapet avslöjar ingen
Landskapet avslöjar ingen Ingela Hildestedt
2004
Kabusa Böcker
4/10

Oengagerat triangeldrama

Utgiven 2004
ISBN 9189680235
Sidor 259

Om författaren

Fotograf: Eva-Marie Liffner

Ingela Hildestedt är född 1958 och uppvuxen i Malmö. Numera bor hon i Göteborg. Hon debuterade 2004 med romanen ”Landskapet avslöjar ingen”.

Den subjektiva rörelsen – Ingela Hildestedts debutantporträtt i Svensk Bokhandel.

Gästinformation

Christina Kjellstrand är frilansande redaktör och skribent med eget företag. 26 år, Malmöbo; gillar starkt kaffe, små kaniner och att leka med könsroller. Favoritböcker skrivna av bland andra Jeanette Winterson, Max Andersson, Joanna Russ, Tove Jansson och Jeff Noon.

Sök efter boken

Gymnastikläraren Sara försvinner spårlöst efter att ha skjutsat en kollega hem. Medan sökandet efter henne pågår gör hennes make Kristian allt för att skydda deras komplicerade privatliv från omvärldens granskande blickar. Motvilligt tyr han sig till Saras före detta älskarinna Helena, och tillsammans dras de allt längre in i en härva av lögner.

"Landskapet avslöjar ingen" är ett relationsdrama och en kriminalroman. Dessvärre lyckas den inte särskilt bra med någotdera. Det spänningsmoment som finns i frågan kring vad som hänt med Sara räcker inte mer än ett par kapitel, och jag får känslan av att Hildestedt lagt in kriminalintrigen mer som ett försök att rida på deckarvågen än för att hon faktiskt bryr sig. Tyvärr har detta fått till följd att kärlekstriangeln mellan Kristian, Sara och Helena i bokens nutid är avslutad. Alla val, möjligheter och känslor som man anar har funnits där är sedan länge borta, och med dem all dramatik. Kvar finns en tämligen tröttsam aggressivitet mellan Kristian och Helena, och en lite äcklig känsla av effektsökeri. Till slut upptäcker jag att jag är mer intresserad av att utifrån miljöbeskrivningarna försöka lista ut exakt vilket år berättelsen utspelar sig, än av själva historien, och det kan inte vara ett gott tecken.

Språkligt har texten den aningen oengagerade och distanserade ton som (tyvärr) ofta blir resultatet när journalister skriver skönlitteratur. Då och då blixtrar det till i skildringarna av ett skånskt höstlandskap, men lika ofta får jag känslan av att Hildestedt har vänt ut och in på sig själv i sina försök till lyriska formuleringar, helt i onödan.

Till författarens försvar kan sägas att detta är hennes debutroman, och om hon i nästa bok skippar kriminalintrigen och koncentrerar sig på de mänskliga relationerna skulle det säkert kunna bli underhållande, kanske till och med bra.

Christina Kjellstrand

Publicerad: 2006-09-16 00:00 / Uppdaterad: 2006-09-16 00:00

Kategori: Dagens bok, Gästrecension, Recension | Recension: #2183

Inga kommentarer ännu

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?