E’ru europé, e'ru're?

Den koloniala bumerangen Michael Azar: 2006; Symposion; 8/10

E’ru europé, e'ru're?

Utgiven	2006
ISBN	9171397396
Sidor	200

Om författaren

Foto: Thomas Melin

Michael Azar, född 1970, är professor i idé- och lärdomhistoria vid Göteborgs universitet. Han har tidigare bland annat givit ut Frihet, jämlikhet, brodermord, Sartres krig och Döden i Beirut.

Michael Azar – Författarens egen hemsida på Göteborg Universitet.

Externa länkar

Folkpartiet – Integration: Folkpartiet presenterar sitt förslag om språktest för invandrare.
Sluta lura väljarna, folkpartiet!: Sverigedemokraterna rasar därför att Fp tassar in på deras domän – främlingsfientlighet.

Etiketter

Sök efter boken

I dessa dagar talas det mycket om att ställa krav på "invandrare" – folkpartiet kräver ett språktest, socialdemokraterna kontrar med sin egen kravlista. Den som inte vill lära sig svenska – eller, för den som minns argumentet om ett "körkort" i svenskhet, den som inte vill försöka bli svensk – hör inte hemma här i landet.

Vi har i den här debatten passerat ett antal checkpoints, skriver Azar i den här essäsamlingen. Så har vi exempelvis lämnat rasdebatten bakom oss. Rasbiologin ligger rätteligen dödförklarad på soptippen. Istället, menar han, har besattheten med "kulturella skillnader" kommit att fylla det tomrum som uppstod. Nu är det inte lägre den ariska rasen som hotas av de Andra, utan den svenska (eller möjligen europeiska) "kulturen".

Debatten om svenskhet och krav på "invandrare" dras ibland till sin spets – "vadå, ska man inte få ställa några krav på invandrare?" Men i praktiken handlar det ju inte om att ställa krav eller ej, utan om att ställa andra krav på "invandrare" än man gör på "svenskar". Svenskheten förstås som något i sig givet hos svenskarna, något som aldrig behöver definieras eller konkretiseras – och framförallt inte testas… vi får körkortet som ett brev på posten.

Samtidigt är det väl högst tveksamt om det finns något gemensamt "svenskt" – vilka värderingar eller egenskaper skulle det vara som förenar i denna gemenskap? Michael Azar påminner om den franska nationalisten Jean-Marie LePens logiska rundgång då han försökte definiera en fransos som någon vars föräldrar var fransoser (vilket i sin logiska förlängning betyder att deras föräldrar måste ha varit fransoser, vilket betyder att deras föräldrarÂ… och så vidare bakåt till tidernas begynnelse, då vi med säkerhet vet att ingen var fransos)

Förment sägs förslagen syfta till integration, men bakom de förslagna orden lurar den klassiska dikotomin; Vi mot Dem. De Andra, barbarerna som riskerar att invadera oss om vi inte ser till att göra något åt det. Bäst att sätta upp murar och hinder, ställa krav. Hela den här diskursen är en del av den koloniala bumerang som Azar menar hemsöker Europa. De forna slavarna kan inte längre hållas på säkert avstånd, nu hotas moderlandet.

Essäerna om nationell identitet och dess kraft ackompanjeras också av andra texter, exempelvis om författare som Assia Djebar och Franz Kafka. Kopplingen mellan de här texterna känns inte alltid helt självklar.

Det är dock i sin helhet en intelligent och mycket viktig bok. Det vill säga ungefär vad man numera verkar kunna förvänta sig av den högproduktive Azar.

Textutdrag (Visa/göm)

KNIVEN ÄR JUST I färd med att snitta upp den algeriska kvinnans strupe
då mördaren plötsligt hejdar sig för att utfråga offret om hennes
namn. "Fatima", viskar den skräckslagna kvinnan. Mördaren ryggar
tillbaka: "Jag kan inte döda en kvinna som bär samma namn som min
mor!" Han vänder sig istället hotfullt mot kvinnans man som i en
desperat avvärjande gest utbrister: "Mitt namn är Ahmed, men alla mina
vänner kallar mig för Fatima." Den tragikomiska öppningscenen i Karim
Traïdias film Les diseurs de vérité (2000), ringar in ett fundamentalt
tema i samtidens våldsamma identitetskonflikter. I tillspetsad form
erbjuder oss namnet "Fatima" ett exempel på de lösenord som kan
fordras för att passera en gräns eller rentav överleva en dödsdom. I
avsaknad av korrekta lösenord, fysiska kännetecken och
identitetsmarkörer riskerar man att befinna sig på den sida av lagen
där mänskliga rättigheter sätts på undantag. Scenen förtätar samtidigt
den nyckfullhet som vidhäftar identitetskonflikter: de gränser som
upprättats mellan förmodat skilda kulturer eller etniska grupper har
sina rötter i en historisk och politisk dynamik som paradoxalt nog
alltid riskerar att förskjuta och underminera samma gränser.
Sammanflätningen av globala, lokala och historiska processer i vår
postkoloniala nutid upprättar komplexa samband mellan den europeiska
kolonialismen, den antikoloniala kampen, den globala kapitalismen,
demoniseringen av islam och de samtida konflikter som dagligen
utverkar dödsdomar på personer med fel namn eller utseende, med
avvikande religiös eller etnisk bakgrund. Svårigheten att reda ut
dessa samband drabbar inte enbart de som via media och på avstånd för
höra skildringarna om "etniska rensningar" eller "religiösa krig" på
skilda håll i världen – den drabbar även de som direkt berörs av
konflikterna, som dödar och dör i dem. En belysande inramning för hela
denna problematik kan hämtas från Domarboken i det Gamla testamentet:
Gileaditerna spärrade vadställena över Jordan för efraimiterna, och
när någon av de flyende efraimiterna ville gå över floden frågade
gileaditerna: 'Är du efraimit?' Om han svarade nej, sade de: 'Säg
'schibbolet!' Om han då sade 'sibbolet', därför att han inte kunde
uttala ordet rätt, grep de honom och högg ner honom vid vadstället.
Vid detta tillfälle stupade 42000efraimiter. (Domarboken 12:5–6).
Tillspetsat skulle vi kunna betrakta denna sammandrabbning som
"identitetskonfliktens" urscenario. Scenen rymmer en rad mekanismer
som återkommer i skilda former genom historien – inte minst i den
koloniala och postkoloniala historia som denna essämling syftar till
att ringa in.

Klas Rönnbäck

Publicerad: 2006-09-05 00:00 / Uppdaterad: 2006-09-05 00:00

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #2150

7 kommentarer

Hmm. Jag känner att ni gjort några politiska ställningstaganden här. Hävdar dagensbok alltså att Folkpartister och Sverigedemokrater är samma sak?

Jens Oregistrerad 2006-09-05 09:57

Det är jag som recensent, och inte dbc som kollektiv, som möjligen gör några ställningstaganden. Men jag har inte försökt påstå att de två partierna är identiska, däremot att de i den här sakfrågan verkar slåss om samma grupp väljare.

Klas Rönnbäck Redaktionen 2006-09-05 15:28

Jag kanske drog lite långa växlar angående kollektivet i mitt resonemang men jag har inte sagt att du pekar på att partierna är identiska. Dock tolkar jag ditt nuvarande inlägg som att din åsikt är att Folkpartiet är rasistiskt. Jag uppskattar ofta dina recensioner Klas men ibland tycker jag du ska recensera böckerna mer och politisera mindre. Men det är bara min åsikt.

Jens Oregistrerad 2006-09-05 21:21

det står socialdemokraterna, inte sverigedemokraterna. vad menas?

blick Oregistrerad 2006-09-05 23:12

Jag tycker att kopplingen är befogad. En bok om förändringen av ideal i samhället får naturligtvis ta konkreta exempel. Det är upp till läsaren att bedöma korrelationen mellan idealen-exemplen och varderas validitet.

Folkpartiet har haft lite oflyt på sistone…

Martin Oregistrerad 2006-09-06 07:46

blick: Jens tänker nog på de länkar jag lagt in till vänster.

Jens: en recension av en högeligen politisk bok blir även den lätt politisk. Min förhoppning är iallafall att du läser Azar, eftersom han är betydligt mer välartikulerad i sakfrågan än min recension kanske kan synas vara.

Klas Rönnbäck Redaktionen 2006-09-06 11:13

Har du månne hämtat rubriken från Nya Arbetartidningen…?

LARZ GUSTAFSSON Oregistrerad 2019-08-01 18:04