Det är alltid intressant att läsa författares reflektioner kring det egna skrivandet, inte minst om man själv är intresserad av att skriva. I den självbiografiska Att skriva: en hantverkares memoarer berättade Stephen King om sina erfarenheter som författare, och gav samtidigt många handfasta tips på hur man skapar en berättelse.

Med Allt kan hända – 14 mörka berättelser, fortsätter han på samma tema. Tillsammans med novellerna finns förklarande texter, små anekdoter med bonus- och bakgrundsinformation där King delar med sig av tillkomstsituationer och idéuppslag, om skrivprocessen som sådan. Han kåserar om förebilder, tipsar om fortsatt läsning och sätter in novellerna i sitt litterära och skapande sammanhang. Förtroligt låter han läsaren följa med bakom textens kulisser.

Vi får veta vilken novell i samlingen som är Kings egen favorit (”L.T.:s husdjursteori”), hur novellen ”1408″, om ett hemsökt hotellrum, förhåller sig till sitt första utkast (från början skrevs den för att ingå som kort exemplifierande text i boken Att skriva), varför just en pufform förekommer i novellen ”Obduktionsrum 4″ (det har med Agatha Christie att göra).

Rena skräckhistorier varvas med, som King själv uttrycker det, ”mer litterära berättelser”, där den fiktiva verkligheten ter sig minst lika skrämmande trots frånvaron av övernaturliga väsen. Genom att utgå från några få tydliga bilder lyckas King skapa en kuslig stämning eller en känsla av att något inte är som det ska. Ibland glider dock miljöbeskrivningarna över till att bli lite för informativa, där varje detalj i ett rum beskrivs minutiöst, utan att lämna något över till läsarens fantasi.

Lika mycket handlar Allt kan hända – 14 mörka berättelser om litteraturens, och främst Novellens, villkor och förutsättningar på dagens bokmarknad, med nya former av marknadsföring och vägar fram till läsarna. Om detta för King en intressant diskussion. Vad innebär det till exempel för läsandet att man numera kan köpa och ladda ner litteratur från nätet? Novellen ”En åktur i kulan”, en spökhistoria om en man som får lift av en död förare, publicerades ursprungligen som e-bok. Hundratusentals människor laddade ner boken. Men hur många var det som verkligen läste den? Publiceringen av Kings följande e-roman The Plant blev däremot inte en lika stor succé.

I de personliga kommentarerna apostroferar King sin ”Ständige läsare”, vilken förutsätts vara väl bekant med hans litterära universum. Själv sträckläste jag moderna skräck-klassiker som Cujo, Det och Jurtjyrkogården när jag gick i högstadiet och gymnasiet, där efter har det inte blivit så mycket läst av den skönlitteräre King. Men han är sig lik; han levererar och vet hur man berättar en spännande historia. För visst kan han sitt hantverk, den gode skräckmästaren.