Recension

: Ivans återkomst
Ivans återkomst Tawni O'dell
2005
Natur och Kultur
7/10

Fylla, smäll på käften, huvudvärk

Utgiven 2005
ISBN 9127107140
Sidor 383
Orginaltitel Coal Run

Om författaren

Fotograf: Ulla Montan

Tawni O’Dell är född och uppvuxen i Pennsylvania. Hon är journalistutbildad och gjorde sin litterära debut med ”Back Roads” (2000). Boken utkom på svenska 2002 med titeln ”Avvägar”. ”Ivans återkomst” är O’Dells andra roman.

Sök efter boken

Jag har lite svårt att börja att skriva om Ivans återkomst. Den är vardagen som går runt i cirklar kring livet. Den är smärtan från gårdagens fylla med syfte att glömma livet som det inte blev som alla visste att det ändå skulle bli. Och nånstans där, mellan tomma ölburkar i passagerarsätet och orakade kinder i backspegeln, mellan ansiktet i leran efter att ha försökt stoppa bilen och istället beskjutit svärmor i mörkret och i slaget från baseballträet som gör misstaget till en grönsak för evigt fångad i sin egen kropp, finns det ljus.

Det finns tro, hopp och kärlek. Eller i alla fall nåt i den stilen.

Jag faller rakt ner i Pennsylvanias gruvdistrikt när Ivan Zoschenkos far, gruvarbetare invandrad från Ukraina, krossas i ett schakt i en explosion. Det är en gruvindustri som snart är på väg utför i det lilla samhället Coal Run. Kolen under marken brinner och har slukat bostäder, jobb och natur. Snart återstår bara en brinnande slagghög utan utsikter, folket tvingas flytta, de flesta till närliggande Centresburg.

Några årtionden senare är Ivan hemflyttad från Florida, dit han flytt efter att ha krossat sitt ben och spolierat en karriär som nästa stora stjärna i amerikansk fotboll. Ivan är "den store Ivan Z" för människorna som arbetade i och bodde runt Coal Run. En hjälte i deras ögon, kanske naggad i kanten, men ändå en klippa som satt samhället på kartan. Och dessutom nybliven vice sheriff. I hans egna ögon är han ett liv utan mål, ett misslyckande som kunde ha varit en av den förenade nationens största spelare.

I Centresburg finns också Reese som just släppts från ett 15 år långt fängelsestraff. Ett straff som han fått för att han klubbade ner sin fru Crystal, som sedan dess ligger i koma på ett hem. Reese, Crystal, hennes son och ett hämndmotiv är också orsaken till Ivans återkomst.

O’dell gömmer inget. Det här är vardagen och verkligheten. Människor slåss, dricker, sägs upp, ångrar sig, dör. Men hon låter inga ögonvrår vattnas eller näsor snytas röda. Kal och kall realism skrivs sida upp och ner. Snarare är det så att hon visar att hos de råbarkade och krokiga gruvarbetare, som sägs upp av det onåbara och oantastliga gruvbolaget för att sedan stämpla ut sig från a-kassan, finns en samhällelig gemenskap. Eller kanske en vänskap eller bara något som aldrig suddas ut eller kan slukas av helvetet som brinner under Coal Run.

Som sagt, Ivans återkomst lever ett stillsamt liv med den pulserar och glöder som marken under Coal Run, den värmer upp mig trots den något mörka beskrivningen.

Textutdrag (Visa/göm)

Ranald MacDonald

Publicerad: 2006-01-11 00:00 / Uppdaterad: 2011-04-10 21:12

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #1879

Inga kommentarer ännu

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?