Gästrecension

: Dagboken
Dagboken Witold Gombrowicz
1990
Albert Bonniers förlag
10/10

Litteraturen som närkamp

Utgiven 1990
ISBN 9100479918

Om författaren

Fotograf: Ur Piotr Kloczowskis samlingar, fotograf okänd

Witold Gombrowicz föddes 1904 i Polen och dog 1969 i Vence. Han studerade i Warszawa och Paris, överraskades av andra världskriget i Argentina, där han bl. a. var journalist och bankanställd, och bodde från 1963 i Vence nära Nice. Gombrowicz skrev romaner och skådespel redan på 30-talet men blev först kring 1960 internationellt uppmärksammad.

Witold Gombrowicz – Information om författaren.

Gästinformation

Malte Persson är född 1976 och bosatt i Göteborg. Han är litteraturkritiker i GP och Expressen. Hans första bok, romanen "Livet på den här planeten", utkom i augusti 2002, och den andra, diktsamlingen "Apolloprojektet" 2004.

Sök efter boken

Witold Gombrowicz Dagboken är en av världens bästa böcker. Kanske den allra bästa nittonhundratalsboken. Jag brukar visserligen säga att Prousts På spaning efter den tid som flytt är den bästa, men frågan är om inte Proust – i sin snobbiga lilla sportbil, med chauffören Agostinelli vid sin sida – får nöja sig med en god andraplats. Målfotot får avgöra. Sedan kommer klungan med Joyce och andra en bra bit efter.

Men är det inte lite barnsligt att tänka sig litteraturen som en biltävling? Jovisst, men alternativet är ännu barnsligare: någonting i stil med litteraturen som fiskdamm, där alla vinner, alla ska få pris. Nej, ska det vara någon poäng med litterär verksamhet så ska den ha höga ambitioner och många hästkrafter.

Gombrowicz själv förklarar skamlöst att han har ambitionen att vara lika bra som Shakespeare. Och i tredje delen av Dagboken ger han sig i kast med att förbättra Dante – något som orsakade upprörda protester i Italien och (säger legenden) gjorde att Gombo aldrig fick Nobelpriset. Han är nästan som roligast när han roar sig med att peta hål på värdiga, men uppblåsta, moderna motståndare som Sartre eller Borges. Om Proust är författaren som betraktar samhällets snobbism på avstånd för att kunna analysera den bättre, är Gombrowicz författaren som ger sig in i närkamp för att sabotera den.

I vart fall är Dagboken den bästa boken om att skriva böcker, om att läsa dem, och om att vara författare. ”Ande föds ur imitation av ande, och en författare måste spela författare för att slutligen bli det”, står där till exempel. Jag kan inte tänka mig en bättre skrivarskola än Gombrowicz Dagboken.

Dagboken, alltså, som förresten inte är en normal privat dagbok, utan – precis som dagens bloggar och internetdagböcker – publicerades efterhand som den skrevs. Den är en blandning av självbiografi, filosofi, litteraturkritik och skönlitteratur, och innehåller ofta svar på brev och artiklar som andra har skrivit om tidigare inslag i samma bok. Det är interaktiv litteratur när den var som bäst (1953-69).

Somligt, åtminstone i första delen av Dagboken, kan te sig avlägset här och nu. Men när Gombrowicz, från sin exil i Argentina, hånar den självgoda polska litteraturen, är det ofta lätt att i tanken byta ut ”Polen” mot ”Sverige”. Och när Gombrowicz hyllar ungdomen, omogenheten och jaget är han snarast före sin tid. Dagbokens första anteckning lyder kort och gott ”Jag”. Det gör de tre följande också.

Inte minst är Dagboken en suverän lektion i konsten att ta konsten på allvar … men utan att ta allvaret på alltför stort allvar. När Gombrowicz skriver om sitt stora ämne, som givetvis är Gombrowicz, bryter han aldrig mot sin egen regel:

Ni ska veta att om mig får man inte tala på ett tråkigt, vanligt, gängse sätt. Det förbjuder jag bestämt. Om mig talar man på söndagsspråk, det kräver jag. Dem som tillåter sig att tala tråkigt och förståndigt om mig väntar ett grymt straff: jag dör i munnen på dem, och mitt lik fyller deras gap.

För tillfället kan Dagbokens tre delar vara svåra att hitta, men finns på välsorterade bibliotek och antikvariat. Eftersom Gombrowicz skulle fyllt hundra i år är dock en samlad pocketutgåva planerad. Även andra böcker av Gombrowicz är värda att kolla upp. Romanen Ferdydurke, som är den mest berömda, finns i pocket. Och ryktet säger att förlaget Modernista planerar att bland annat ge ut Gombrowicz noveller. Det gör de naturligtvis rätt i.

Malte Persson

Publicerad: 2004-05-01 00:00 / Uppdaterad: 2011-01-30 01:02

Kategori: Dagens bok, Gästrecension, Recension | Recension: #1171

16 kommentarer

ertfg

qwe Oregistrerad 2004-05-05 00:31
 

Kan man nu påstå att en bok är så himla bra, när den inte är det, helt i onödan skaffade jag boken efter mycket besvär. Lite väl stora manér i en recension. Är detta inte ett forum för recensioner, inte ett ställa att skriva om sin älskningsbok, då tenderar det att bli väl onyktert. Borde ha insett, när rec. redan började, detta är världens bästa bok.

Piraten Oregistrerad 2004-12-10 18:52
 

Piraten: Detta är en gästrecension och vi uppmuntrar gästerna att skriva om sina favoritböcker. Läser själv just nu Gombrowicz "Pornografi" och kan inte säga att jag är särskilt imponerad. Smaken är oftast som pylly…

Mikael Lehikoinen Medlem 2004-12-10 19:39
 

ni som har skrivit tidigare kommentarer förstår inte gombrowicz, det är det som är synd. Tyvärr så kan inte alla förstå hans böcker, men så är det. Och när ni inte förstår honom bör ni helst inte kommentera honom. För om man ska kommentera en författare så måste man förstå honom, om man förstår Gombrowicz, då gillar man honom riktigt mycket. Just därför kan jag vara alldeles säker på att ni inte förstår Gombrowicz.

Gombrowicz för alltid! Oregistrerad 2004-12-29 21:16
 

Med sådana där kommentarer säkrar du honom en plats i solen, så detta påstående är inte heller värt nåt.

P. Oregistrerad 2004-12-30 01:10
 

Ovanstående inlägg är inte mitt.

"Riktiga" P Oregistrerad 2004-12-30 06:45
 

Ovanstående var P., ej P

P. Oregistrerad 2004-12-30 11:58
 

Den där punkten spelar ingen roll, misstag är oundvikliga.

P Oregistrerad 2004-12-30 12:27
 

I alla fall missförstånd…

The Church Lady Oregistrerad 2004-12-30 15:21
 

Är stort "Gombo"-fan efter fantastiska Ferdydurke. Har nu läst cirka 70 sidor i Dagboken och är imponerad än en gång. Men det är ingen roman i vanlig bemärkelse. Ändå fängslar den.

A L Oregistrerad 2005-03-04 14:39
 

"Dagboken" är rätt annorlunda från Gombrowiczs romaner. Bitar av den är rätt tungläst, men andra är fantastiska. Den finns i billig pocket nu också.

Jens Oregistrerad 2005-03-15 14:07
 

läs ett par av hans romaner och pjäser först (ferdydurke är det bästa stället att börja på). tycker man om detta så tar man tag i dagboken. själv var jag redan hopplöst fan av wittoldo när jag började läsa dagboken. detta krävs kanske i viss mån för att komma igån med den på riktigt. men det väntar en belöning: boken blir bättre och bätrre ju längre man kommer i den.

ebeneis Oregistrerad 2006-01-24 15:18
 

Gobrowiczs Dagboken är, möjligen flankerad av Pessoas Orons bok, den mest självgoda själviakttagelse jag nånsin läst.

Anorthernsoul Oregistrerad 2007-03-31 23:04
 

Haha, word!!!

Jakob Oregistrerad 2007-06-19 20:57
 

dagboken är en roman av gombrowicz om en person som råkar heta witold gombrowicz, precis som författaren.

p1 Oregistrerad 2009-02-03 13:56
 

p1> Nej, där har du fel.

Petter #3 Oregistrerad 2009-02-04 13:14
 

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?