Gästrecension

: The People of the Black Circle
The People of the Black Circle Robert E. Howard
2000
Millennium
10/10

Det är en tid för hjältar

Utgiven 2000
ISBN 1857989961
Sidor 548
Först utgiven 1934
Språk engelska

Om författaren

Robert Ervin Howard föddes januari 1906 och växte upp i Cross Plains, Callahan Country i Texas. Första Conan-novellen ”The Phoenix and the Sword” kom 1932. Howard beskrev Conan som en kombination av män han själv känt. Howard sköt sig 1936 när han fick reda på att hans moder hamnat i obotlig koma.

Gästinformation

Tim är en kort Örebro-vagabond som studerat humaniora på universitetet och på sikt satsar på en lärarexamen och även en magisterexamen i Filmvetenskap. Han gillar att föra samtal via datorn, brottas med problem och söka efter det sanna Europa. Drömresemålen är Valencia, Prag, Venezia och Lyon.

Sök efter boken

Jag brukar alltid nämna Howards noveller om Conan cimmiriern när människor häver ur sig att J.R.R. Tolkiens "Härskarringen" skulle vara bra fantasy. Dessa noveller står som kontrast till Tolkiens romanserie. De är snabbt och effektivt berättade, oansträngda, tidlöst politiskt okorrekta, skrivna med hjärta och med en nästintill fascistisk mentalitet.

Novellantologin som jag håller i innehåller 14 Conan-historier. De följer alla en enkel grundstruktur med en känsla av förutsägbarhet. Precis som andra fantasyhistorier. Skillnaden är att här går det lite fortare. Och sen är det lite mindre opretentiöst och högtravande. Vi vet att Conan kommer besegra motståndet han möter, precis som i all annan vanlig fantasy vinner det laget vi förväntas hålla på. I detta fallet förmodligen med ett bredsvärd. Likväl är det värt att läsa Howards historier om cimmeriern, för de är energiskt välberättade med en stämning som ingen annan lyckats åstadkomma i genren. Conan-pastischer och sorgliga imitationer av olika slag har förekommit genom åren, och hjälten framför andra har både parodierats och kopierats in i det oändliga.

Men jag sitter alltså här med Howards egna historier, de jag uppmanar dig att läsa. Men frågan är om du ska läsa dem i den här antologin eller inte. Jag ser denna novellsamling som fullgod, men om du ska undersöka den närmare rekommenderar jag att även ta en titt på uppföljaren till denna samling, "The Conan Chronicles Volyme 2: The Hour of the Dragon" för att på så sätt få en mer rättvis möjlighet att skaffa en överblick av Howards noveller om cimmeriern. Även om alla är likadana. För trots detta faktum bör man se till att kunna läsa dem alla. För även du kan och kommer om du ger dig själv chansen att hitta din favorit. Räkna med blodiga, effektfulla historier fyllda av hederliga och ordentliga klichéer från en svunnen tid.

Ultrakonservatism alltså. Så konservativt att det blir modernt, nydanande eller annorlunda. Jag kan låta reaktionär men det är detta vi behöver i dessa "moderna tider" då manliga förebilder påstås saknas. Vem är inte en manlig förebild om inte Conan? Conan är både det totala och det ultrakonservativa mansidealet som blivit så populärt att ifrågasätta. I Howards framställning är allt han gör rätt. Det enda som fäller honom är hans stora passion, livslust och totala brist på känslohämningar. Han går sin egen väg med sin egen moral, han blir förrådd och han blir överfallen av ett dussin fega tjuvar när han är dubbelfull eller tillfälligt obeväpnad vilket tvingar ut honom på ytterligare ett äventyr, om han inte redan spelat, supit eller knullat bort samtliga silverpenningar. Detta mönster kommer att upprepas i denna antologi. Conan hamnar alltid i trubbel som skulle ta livet av vilken annan människa som helst. Men Conan kan hantera alla problem han ställs inför. Han är en praktisk man med sunt förnuft, alltid med mer kunskaper och erfarenheter än någon annan, han tror alltid på sig själv, han tvekar aldrig, han är rationell, han är modig, slug och beslutsam, han förlitar sig alltid på kallt stål och han är förstås också omänskligt stark, en av få saker vi har fått lära oss om honom.

Som du märker handlar Conan om styrka, men inte bara om fysisk. Han besegrar inte bara sina motståndare med sin kropp, oftast är det hans huvud som finner de avgörande lösningarna. Och självklart går han inte alltid runt i bara höftskynket, en missuppfattning om Conan. Ordet barbar förekommer inte heller lika ofta i Conans noveller som vissa kanske tror. Conan lever i den Hyboriska tidsåldern, och där finns det olika sorters barbarer, och Conan är ju först och främst cimmerier. Däremot har han oftast ett bredsvärd nära till hands – glöm alltså en eventuell föreställning om att Conan vevar omkring med ett två meter långt och 10 kg tungt svärd – han är en praktisk man. Och självklart också ett långt svart rakt hår. Conan är hjälten men de flesta andra individer i den hyboriska världen är oftast inte mycket att ha. De flesta verkar vilja förråda, strunta i eller döda Conan, vilket borgar för att vår hjälte alltid ska ha fullt upp. Övriga individer kännetecknas ofta av någon annan svaghet, så det är tydligt vem vi ska sympatisera med.

Vad du som läser Conan dock kommer att märka är att han inte är någon idealist. Conan räddar aldrig världen, han räddar sig själv. Om han nu skulle rädda världen är det bara för att han måste för att själv ska kunna klara sig. Men det är sällan Howard använder dessa numera moderna fantasymotiv i sina Conan-noveller. Det är som sagt mestadels Conan som råkar i trubbel, världen klarar sig trots att den verkar överfylld av både skurkar och otyg. Och ingen hjälp eller mentor har han heller. Han måste klara sig själv, till skillnad från den fantasy-hjälte (?) som bland annat Tolkien använde sig av som måste ha både tur, hjälp och blöjor för att kunna ha en chans emot ondskan. Hur dessa svaga karaktärer kan bli hjältar är bortom mitt förstånd. Det har sagts att dessa gestalter är mer trovärdiga än Conan men vad gör de då i en farofylld fantasyvärld?

Litteratur är inte verklighet men jag föredrar den sortens logik då hjälten från början har förutsättningarna som krävs för att kunna besegra det som kommer i hans väg istället för att författaren i princip ska fuska fram ett lyckligt slut. Hur kan man tala om faror när dessa odugliga pysslingar ger sig ut i deras respektive världar och trots deras totala oförmåga till att åstadkomma någonting lyckas de rädda världen. Conan kommer inte ens halvvägs men han kör åtminstone med rent spel och han är åtminstone ett namn vi kan lägga på minnet. För att han är värd att minnas. Låt oss slänga den småborgerliga och smygkonservativa fantasyn med odugliga och falska hjältar. Det är en tid för hjältar. Läs Howards Conan och njut av det enkla, det primitiva och det äkta. Sen är det frågan om just denna antologi är den bästa om Conan… det kommer jag själv aldrig kunna svara på.

Tim Hermansson

Publicerad: 2003-06-07 00:00 / Uppdaterad: 2003-06-07 00:00

Kategori: Dagens bok, Gästrecension, Recension | Recension: #734

12 kommentarer

De flesta redaktioner har någon medlem vars åsikter är så fullkomligt fascinerande tvärtemot ens egna att man bara vet att allt den personen rekommenderar bör undvikas mest av allt på hela jorden. För mig är det uppenbart att Tim H är den personen på dagensbok. Jag visste över huvud taget inte om att fantasygenrens problem är att den är pretentiös och högtravande (åtminstone tror jag det är vad T H försöker säga trots de dubbla negationerna) och slutligen: om Conan Barbaren är en bra manlig förebild för en modern tid, ja då är det nog helt enkelt dags att släpa ut den manliga delen av befolkningen i en gränd för avskjutning…

Ella Oregistrerad 2003-06-07 10:21
 

Märklig liten recension.

Grand Coule Dam Oregistrerad 2003-06-07 16:58
 

Håller med Ella på samtliga punkter. Tack, nu slapp jag skriva det själv!

Fräknis Oregistrerad 2003-06-09 13:30
 

Ella: Om jag fattat rätt så är detta en gästrecension. Det finns en presentation av Tim under rubriken "Gästpresentation" i spalten till vänster. Tror då inte han är en ordinarie medlem i redaktionen.

Kritikern Oregistrerad 2003-06-10 13:51
 

Bra och originell recension, även om jag inte håller med recensenten i allt han skriver.

Egon Oregistrerad 2003-06-13 16:09
 

En av Tims poänger är att i modern fantasy är det alltid världens öde som står på spel, och striden vinns alltid av de goda, inte för att de är bäst, utan hellre för att det är dom som är goda. Modern fantasy osar av förlegad moralism. Man får en känsla av att all modern fantasy är skriven av mormoner (Orson Scott Card, David Eddings). Conan är i sanning ett svin på många sätt, men han slaktar inte sina medmänniskor på order av gammla moraliska doktriner, han är ingen korsriddare (spjuthök). Han tjänar sig själv, och vinner alltid för att han har mest erfarenhet. Och som Tim säger gör detta honom betydligt mer relevant idag än de flesta moderna fantasyhjältar. (med undantag för Zelazny's karaktärer och ett fåtal andra).

Joakim Udd Oregistrerad 2003-06-16 17:14
 

Joakim: Har du läst George R R Martin? Jag har precis som du tröttnat på all fantasy som är högtravande, enkelspårig och tråkig. De sista åren har det alltså blivit mest SF som gäller. Har försökt hålla ögonen öppna efter bra fantasy men det var inte förren jag fick tips om Martin som jag kände att jag var på rätt väg. Det är en komplex värld han målar upp i "A Game of Thrones". Det är också en värld där människor dör även om dom har en stor roll i berättelsen och det är långt ifrån säkert att dom goda vinner. Ska nog försöka recensera den även om den är rätt gammal nu. Det kan ju finnas fler än mig som inte riktigt hängt med i svängarna och missat denna fantastiska serie. Jag hoppas i alla fall att serien är fantastisk, jag har ju bara läst första boken. Card är väl däremot mest känd för sin SF och inom denna genre finns det ju gott om intressanta och nyskapande författare. I alla fall om man som jag gillar brittisk sf. Min favorit Alastair Reynolds kan man träffa på Swecon 2003 i Uppsala 15-17 Augusti. Läs mer här: http://sfweb.dang.se/2003e.html Jag visste inte att Eddings är mormoner. Där har vi i alla fall en författare som skriver tråkigt och enkelspårigt. Dom har i alla fall fått många att börja läsa fantasy och det är ju bra.

Björn, dagensbok.com Oregistrerad 2003-06-17 09:44
 

Ella: Jag rekommenderar även Joseph Conrads "Mörkrets hjärta" som jag recenserade på dagens bok våren 2001, så undvik den klassikern med. Jag gillar även Albert Camus´ roman ”Främlingen” så undvik den också. Jag tycker dock att Liza Marklund verkar mindre rolig, så läses alster.

Tim Hermansson Oregistrerad 2003-06-22 20:41
 

Tims reaktionära resonemang om mansförebilder osv. är rent trams, men som Tolkienbeundrare, feminist och socialist håller jag helhjärtat med honom i rekommendationen av Howards Conan. Det är drivna, händelsefyllda, suggestiva berättelser som mycket väl förtjänar att läsas av alla som intresserar sig för fantasygenren. Howard var en mästare på att skriva den här typen av litteratur.

Johan A Oregistrerad 2003-06-26 10:53
 

Tim: Så fint att du paxar de böckerna. (Synd att jag inte såg det tidigare.)
Annars kan vi ju slåss om dem, det vore väl mer barbar-anda i det?
MVH

Ella Oregistrerad 2004-08-28 18:04
 

Så här fyra år efteråt tror jag fortfarande att folk har en förvrängd uppfattning om vad barbar innebär (appråpå Ellas inlägg). Howard snodde termen från "de gamla grekerna" och placerade i sin värld: det betyder att Conan kommer från en av länderna i utkanten, och har inget att göra med svärdsvingande, uppretade bodybuilders i höftskynke. Conan håller än vilket resulterar i att vi snart förhoppningsvis får se nya dataspel och filmer på marknaden (när överenskommelserna är gjorda). Förutsättningen att vi hoppas är att Conan åter igen framställs som den mångsidige och egoistiske hjälte han är, utan trams-moral. Har för övrigt kommit fram till att Conan-historierna egentligen ligger långt till vänster jämfört med standard-fantasyn. Marx skulle nöjt gnida sitt bredast-i-världen-skägg när han fann att Howards berättelser har tendenser av både materialism, dialektik och klassperspektiv, samt hur kapitalet korrumperar människan. Howard kanske tog sitt liv för att han trots sitt Texas-urspung i slutändan var smyg-kommunist?

Tim Hermansson Oregistrerad 2007-09-29 15:17
 

Jag vet inte särskilt mycket om vare sig boken eller karaktären Conan i sig – åsikterna ovan är helt beroende av själva recensionstexten. Där framstår han mest som någon sorts superkonservativ, sexistiskt megaindividualist med en och annan fascistoid tendens. De aspekter du lyfter fram i ditt senaste inlägg, Tim, låter mer komplexa – och du får gärna utveckla dem om du har lust.

Poängen med hjärtar och deras svagheter är väl att (fantasy- men även andra) berättelser ofta handlar just om att övervinna sina svårigheter, utmana sina begränsningar, växa och våga (för att låta lite för mycket som nån sorts självhjälpsbok…) Det kan ju vara svårt att som läsare identifiera sig med en hjälte som bara är stark och perfekt (återigen: i vilken utsträckning det stämmer in på just Conan kan jag bara spekulera om).

Att "barbar" för de gamla grekerna (och tydligen även för Howard, om jag förstår dig rätt) betydde en sak (såna som pratar så man inte förstår, ur grekernas synvinkel, "bla-bla-erna" närmast alltså…) ändrar ju inte att ordet i vardagligt, nutida språkbruk har en annan betydelse (den jag använder och fortfarande tycker verkar ganska tillämpbar även på din hjälte).

Inte heller tycker jag att det faktum att en figur ger upphov till mängder av filmer och tevespel med nödvändighet gör honom till en bra manlig förebild. : )

Ella Oregistrerad 2007-10-03 12:23
 

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?