Har du läst dem? Böckerna om alla dessa kvinnor som inte klarar sig utan män, men som inte heller klarar av dem. Kvinnorna som går i Bridget Jones fotspår.

Denna bok är inte annorlunda. Mamman med två barn, 32 år gammal, lämnas av maken för en yngre förmåga med toppiga bröst och schyssta lår.

Panik. Ångest. Katastrof. Världen rasar. Vad gör man? Ensamstående. Livet är slut. Kan man klara sig själv? Singel, är det en synonym till misslyckade? Gammal och grå och inget mer att ge, nästan lika bra att lägga sig ner och dö. För ensam går det aldrig.

Självklart reser sig även denna skadeskjutna kvinna och uppvaktas av den skojiga charmören (som visar sig vara gift efter ett år…), den trygga rika mannen med obegränsade tillgångar, av broderns barndomsvän (som alltid varit kär i henne) och av exmaken.

Vad gör hon då? Jo, hon funderar och tänker och testar lite hit och dit, vad är bra och vad är bäst? För det är väl så man väljer sin livskamrat. Som att studera grönsaker i disken på Konsum. Man vänder och vrider och tar den minst kantstötta tomaten, betalar och går glatt hem med påsen dinglande i handen.

Jag blir trött. Så väldigt trött.

Är det så här det ska vara? Är detta verkligen böckerna som vi vill läsa? Om det varit en Harlequin-roman hade jag inte varit förvånad när kvinnan väljer den gamla barndomsvännen. Men nu är det ju inte en billig kioskpocket utan en vanlig inbunden roman med hårda pärmar. Det som tidigare varit ett mått på att det är någorlunda kvalité är inte längre det.

Fast det kanske är jag som har fel. Kanske är det detta som är den nya litteraturen. Det man vill läsa. Det som säljer. Bridget Jones säljer, så även Marian Keyes och nu har vi Jane Moore.

Jag tycker inte att det är bra, på sin höjd är det underhållande. Visst drog jag på mungiporna då och då, men det kan man göra när man tittar på Baywatch också, det betyder inte att det är bra för det.

Dock måste jag få säja att det är trist att litteratur som är riktad till kvinnor är så intelligensbefriad. Betyder det att alla tror och tycker att vi är det. Att vi inte klarar oss utan en karl, att det enda vi vill är att bli åtrådda och att vårt intellekt begränsar oss till billig kiosklitteratur. Nä.

Jag blir så trött.

Läs något annat!!!