”Utveckling” leder många gånger till att olika naturområden förstörs. I syfte att öka exportintäkterna kan skogar huggas ned för att användas som timmer, eller för att bana väg för motorvägar, kraftverk eller gruvdrift. Det här är inte bara ett problem för naturens fortlevnad. Det är också ett problem för många människor som bor i eller kring de naturområden som förstörs, eftersom de är beroende av dessa områden för sin överlevnad.

De politiker och institutioner som fattar beslut om hur ”utvecklingen” ska gå till gör i somliga fall det för sin egen vinnings skull. Men inte sällan gör de det för att de faktiskt tror på att den utvecklingsmodell som de förespråkar verkligen ska gynna alla människor. Problemet är i det senare fallet att de inte har beräknat vilka förluster som exempelvis ett avverkat skogsområde innebär. Omvänt har man inte räknat på vilka värden som ett levande skogsområde har. Det finns en ”dold skörd”, som sällan syns i den offentliga statistiken.

Det försöker den här boken råda bot på. Här beskrivs både hur man kan försöka värdera skogens rikedomar – och många av fällorna med att göra det. Ska vi enbart mäta värdet i pengar? Hur värderar vi skogens betydelse i kontexter där marknaden inte spelar någon roll (allt ifrån religiösa/spirituella värden till värden för självförsörjande samhällen)? Vilka speciella problem finns det att värdera skogens värde i en u-landskontext, och hur kan man tackla dem?

Boken blandar teori med empiri. I en lång rad fallstudier presenteras hur man har gått till väga för att i olika samhällen försöka värdera skogens resurser. Det kan vara enkätundersökningar, deltagande samtal eller genom marknadsvärderingar. I ett nötskal handlar väl problemet i stor utsträckning om att ”andra” har fattat besluten många gånger. Det är inte de som närmast berörs av besluten som har fått påverka dem, utan ”andra” – höga politiker och byråkrater, biståndsorganisationer och kreditinstitut. Det kan röra sig om ”utvecklings”-projekt i klassisk mening, men också om olika sorters biståndsprojekt, eller miljöprojekt som varit utformade uppifrån. Det tråkiga är att boken därför också, indirekt, får något av ett uppifrån-perspektiv, eftersom det är att folk som kommer utifrån (uppifrån?) som ska lära sig att bättre uppskatta främst de lokala människornas värdesättande av naturresurserna.

Ämnet är i och för sig viktigt men det här är ingen lättsmält bok, något som tyvärr sänker omdömet.