Gästrecension

: Sotlugg och Linlugg
Sotlugg och Linlugg Karin Fryxell
1941
Anamma
10/10

Att skriva en barnbok

Utgiven 1941
ISBN Saknas

Om författaren

Karin Fryxell är född i Stockholm 1911. Numera är hon liksom sin berömda släkt (bland andra historikern Anders Fryxell som skrev Värmlandsvisan och också Sveriges historia i 64 band) värmlänning på heltid och bor i Filipstad. Hon måste räknas till mångsysslarna eftersom hon inte bara arbetat som barnboksförfattare utan också forskat och skrivit om sin släkt. Hon har även varit verksam som konstnär i över 60 år och bland annat ägnat sig åt kyrkokonst.

Gästinformation

Författarinnan bakom de uppskattade barnböckerna om Totte och Emma heter Gunilla Wolde och föddes 1939 i Göteborg. Efter en brokig ungdom bestämde hon sig för att läsa på Konstfack. Hon har inte bara gjort egna böcker, hon har illustrerat andras böcker och hon har gjort en hel del skämtteckningar. För att få veta mer om författarinnan tycker vi att ni ska besöka hennes hemsida som hon själv har knåpat ihop.

Sök efter boken

Då jag var barn fanns inte mycket barnböcker. Elsa Beskow, den illustrerade Bibeln och HC Andersen var det som bjöds mig som liten flicka. Så jag var bortåt 5-6 år innan jag mötte min första bilderbok, som gav mig enorma upplevelser… och minnet sitter kvar lika bra efter 55 år! Men jag minns bara det bilderna berättade!

Det var tre böcker om de små könlösa trollen SOTLUGG och LINLUGG och som fotografiskt placerats i olika naturmiljöer och i den enkla svart vita formen. Något som jag tror inte många vuxna av i dag skulle tycka var speciellt god barnbok… men för mig blev de mycket speciella.

Texten har jag inget minne av. Enbart bilderna ser jag ännu framför mig. De andades den natur jag som lantunge hade nära mig, men inte upptäckt… och de små trollen i böckerna gav min fantasi friheten, att börja ana sagans värld som en möjlig verklighet.
Jag letade efter trollen utanför böckerna… började se naturen för sin egen skull och detta gav stor upptäckarglädje. Överallt fanns Sotlugg och Linlugg…

Och kanske de figurerna danade mig till den naturälskande människa jag alltid varit senare!

Då jag blev äldre kanske jag förflyttade dessa figurer till min barndomstid, men den naturlyrik dessa bilder gav mig har alltid följt mig och gett inspiration till egna bilder, berättelser och tonårsdiktande. På något sätt har de enkla illustrationerna nog också varit orsak bakom mycket av det jag senare i livet skapat själv… Kanske inte i Totte- och Emma-böcker, men såväl hästböckerna och böckerna om Tilda, samt de hemsidor jag numera frossar i att göra.

Med detta vill jag kanske framhålla bildens betydelse för de små barnen. Barnen läser bilden som sin egen…ordens betydelse till bilden är mycket underordnad. Och när vi vuxna gör våra barnböcker sker det sällan i den ordningen att bilden skapas först och orden sätts till bilden… Jag gör det, men jag är ju både ock! Man finner allt som oftast att de bilderböcker, där författare och tecknare är en och samma person, har en större förtätning mellan ordet och bilden, samt ger skeendet i bilden en egen dynamik. Ibland behövs inte orden… och med den tystnadens paus föds hos barnet ett eget berättande – bilden föder ord hos barnet.
Men det finns också ytterst begåvade tecknare som kan berätta en egen historia i på bokens tema… Men de är inte så många som jag skulle velat. Själv kan jag inte bra illustrera efter färdiga texter – vilket erkännes gärna!

Så ibland har jag en vision om hur författaren först möter bilden och skriver till den… låter sina ord få en annan dimension… ett sorts ackompanjemang likt musiken! Många bildskapare arbetar efter musiken…och tvärtom. Men ordskapare tycks i många sammanhang förlorat barnets förmåga att i sin värld låta gränserna mellan konsterna suddas ut. Att vara eftergiven och låta andra språk få sitt spelrum.

Ja det är nog vuxenvärldens roll… Orden har största betydelsen… Språket är det viktigaste… etc. uttalanden som ORDETS MAKT.

Främst gäller det jag nu sagt, just de små barnens litteratur… Men ännu finare blir det om man som vuxen kan få med sig bilderna från barnaåren hela livet och föra det med sig i sitt språk… Att ha med sig bildens språk och inse hur viktig den är för ords uttryck.

Detta jag nu skrivit är ingen recension av en barnbok… det är kanske en liten utläggning om att egentligen är det MYCKET SVÅRT att skriva böcker för mindre barn, för det kräver att man inte glömt att tolka och tala bildspråket. Bilden som ger den viskande dramatiken i allas vårt inre!

Gunilla Wolde

Publicerad: 2001-12-01 00:00 / Uppdaterad: 2001-12-01 00:00

Kategori: Dagens bok, Gästrecension, Recension | Recension: #398

5 kommentarer

”Många spår av tassar syns på snön så väl. Här har räven trippat på sin ludna häl.” Det är texten till bilden ovan. Jag fick boken i julklapp 1946,samma år den kom ut.Många av texterna kan jag ännu utantill. Boken grundade även kärleken till naturen, som jag behållit hela livet. Min äldsta dotter gillade också ”Sotglugg och Linglugg”.
Hälsningar Lasse.

Lasse Sköld Oregistrerad 2009-03-05 17:27
 

Ja men Sotlugg och Linlugg och prinsessan Pepparkornsöga och Vitsudd och den häxan Näsvass.. bara såå bra. Jag älskade dom med. Bilderna.. man satt där och stirrade på dom kloka små utseendena.. så roligt det var i skogen. Så roligt att få del i hur trollen och tomtarna hade det egentligen. Eller var dom troll? inte vet jag? Funderar än idag på dom.. Får väl tala med min terapeut? Den här bilden på Karin Fryxell själv som ung med trollen framför sig.. man skrattar ihjäl sig. Är det delar av hennes egen personlighet. Roliga namn och roliga figurer. En klassiker. Tur att man är uppväxt utan animering och effekter. Det räckte med en svartvit bild för att fantasin skulle väckas.

Pinga Oregistrerad 2009-08-20 17:19
 

…och tänk att det gjordes även en FILM av boken, en av de första filmerna jag såg för övrigt. Jag har köpt bok second hand på gamla dar och älskar den än…ska ha den med till ålderdomshemmet!

Stina Oregistrerad 2010-10-02 15:23
 

Vem fotograferade i Sotlugg och Linlugg… Som jag minns den från tidigt 50-tal var det en fotobok. Kan inte hitta nåhra uppgifter om fotografen. Arne Sucksdorrf är mitt förslag. Någon som vet?

Lars Fägerstam Oregistrerad 2015-04-26 13:04
 

Såvitt jag förstår var det Karin Fryxell själv som såväl tillverkade dockorna som fotograferade dem.

Saga Nordwall Redaktionen 2015-04-28 06:39
 

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?