Det börjar på noll. Med ett manifest där sjuttonåriga Janne (döpt till Jane), Bita och Lilly bestämmer sig för att byta ut ordet tjej. ”Liksom bara radera det. Få det ur världen”: ”Tjejer låter som muffins. Du är sugen på the real thing, en kaka, en tårta, en kanelbulle, en äppelmunk. Men så får du […][...]

Vad bör man lära sig om historia? Vad ska läroböckerna ta upp? Det är centrala frågor i skolan, men också i samhället i stort. Vad bör vi veta om det förflutna för att kunna skapa oss en så bra framtid som möjligt? De senaste åren har debatten rört inte minst kvinnors bleka närvaro i läroböckerna. […][...]

Frikännandet efter misshandeln av Rodney King i Los Angeles 1992 är vare sig det första eller sista exemplet på hur uppenbar orättvisa, rasism och polisbrutalitet lett till våldsamma upplopp i USA (eller på andra platser). Det är nästan omöjligt att se bilderna av Kings allt annat är regelrätta gripande utan att begripa varför. Men det […][...]

Få personer har kanske förkroppsligat elegant brittisk kvickhet, ”wit”, lika självklart som Oscar Wilde. Ändå var Wilde faktiskt inte brittisk, utan irländare. Detta faktum utgör någon sorts utgångspunkt eller grund för Terry Eagletons biografiska – eller vore kanske ”kvasibiografiska” en bättre beteckning? – pjäs Oscar den helige. Liksom Wildes sexuella läggning gör hans nationalitet honom […][...]

Finns det någon särskild händelse i ditt liv som du skulle vilja se gestaltad på en teaterscen? Kanske till och med på den svenska nationalscenen? Det är den centrala frågan i de intervjuer som utgör grunden för Mattias Anderssons båda pjäser The Mental States of Gothenburg och The Mental States of Sweden. I den förstnämnda, […][...]

”A Children´s Tragedy”, en barntragedi, vad är det? Jonathan Franzen skriver i sitt förord till Frank Wedekinds Spring Awakening att dess undertitel ”has an odd, unresolvable, almost comic ring to it”: It sounds as if tragedy were stooping to get through the door of a playhouse, or as if kids were tripping on the hems […][...]

Kan man, efter julhandel och mellandagsreor, få fresta med en bok om konsumismen med undertiteln ”Därför köper vi det vi inte behöver”? Yes! är Katarina Bjärvalls tredje bok om konsumtion. Hon har tidigare skrivit med särskilt fokus på barn och konsumtion i Vill ha mer och om våra mobiltelefoner i Var är du?. Yes! har […][...]

Hur hanterar man att man tillhör de få som överlevde? Att just man själv fick den där chansen som så många andra inte fick? Kanske är det en fråga mest förknippad med förintelseoffer, men den äger också tyngd för dem som överlevde 1980-talets aidsepidemi. Jagberättaren och hans hyresvärd i Andrew Hollerans lågmälda lilla roman Sorg […][...]

Okej, jag får börja med att erkänna att jag nog aldrig önskat mig den här romanen enbart baserat på innehållsbeskrivningen. Men så är den ju skriven av en japan, och min ändå ganska väl bekräftade fördom om japanska författare är att de ofta skriver riktigt intressanta romaner. Det är ju också en mycket liten del […][...]

Varför ser vårt julfirande ut som det gör? Varför just tomtar, bockar, granar och stjärnor, skinka, risgrynsgröt, pepparkakor och saffransbröd? Jag gissar att änglarna och djävulen på omslaget till Helen Egardts Julens symboler ska stå för det kristna och det hedniska, ett mischmasch som ju julen är – en forntida midvinterhögtid som tagits över av […][...]