Ursula föds 1910 med navelsträngen om halsen. Doktorn är försenad och hon dör utan att dra ett andetag. Så kan det gå. Ursula föds 1910 med navelsträngen om halsen. Doktorn hinner precis i tid med sin sax. När hon är fyra åker hennes familj på badsemester, en stor våg sveper ut lilla Ursula i havet […][...]

Jag läste en hel del tegelstenar i år. F’låt, i fjol är det ju nu. Knausgård, Tartt, Yamashita, Aleksijevitj, Pynchon, Adichie, Mantel… Stora, genomtänkta, episka, allomfattande berättelser som vill hitta människans plats i en alltmer komplicerad värld. Allt detta medan jag, som alla, försöker balansera ett liv minst lika komplicerat och stressigt … OK, kanske […][...]

Några månader har passerat sedan jag hoppade av dagis. Inga formulär fanns att fylla i, så jag öppnade i all anspråkslöshet grinden och gick hem. Personalen har inte vidtagit åtgärder. Förmodligen tror de att jag fortfarande är där. Det där att hoppa av, att klara sig själv, att inte gå med strömmen. En hjälte går […][...]

Donna Tartt tar tid på sig att skriva en värdig uppföljare till Den hemliga historien – ganska exakt 20 år – men när hon väl gör det gör hon det med en smäll. Bokstavligen. 13-årige Theo och hans mor besöker Metropolitan Museum of Art i New York en regnig förmiddag på väg till ett allvarligt […][...]

Vid mer än ett tillfälle, med bara mindre variationer, har Angus Young fått frågan ”Har inte AC/DC bara gjort exakt samma skiva tolv gånger?” Hans standardsvar är ”I helvete! Vi har gjort exakt samma skiva tretton gånger!” Det är kanske inte helt sant, få tycker Fly On The Wall är i klass med Back In […][...]

Georgien, 1820-tal. Gränsland, brytningstid. Söderut ligger Osmanska riket, det gamla muslimska imperiet som precis ska till att börja falla samman. Norrut ligger ryska imperiet, som jobbar för fullt med att lägga Kaukasus och Centralasien under sig. Två män finner sig fångade mitt emellan de här två supermakterna; en gammal bandit som tidigare tjänat turkarna och […][...]

I Min kamp 6 skriver Karl Ove Knausgård (eller ja, han parafraserar Don DeLillo) att terroristers mål är desamma som en författares: att tränga in i vårt undermedvetna, att skapa ikoniska bilder, att ställa upp en berättelse som nästlar sig in i hur vi tolkar världen. Flygplan och skyskrapor. Ikaros och Babel. Han skrev detta […][...]

Dagen innan Nobelpriset i litteratur utropades fick jag ett nyhetsmail från en bettingfirma jag aldrig hört talas om. De förklarar att ”japanen Murakami” är storfavorit till Nobelpriset enligt deras odds, med ett citat från dem själva som förklarar att han är ett ”starkt kort”, medan svenska författare som Jonas Gardell och Peter Höeg [sic] ger […][...]

Det är september 2009, Min kamp har börjat komma ut i Norge och över en natt har Karl Ove blivit skandalförfattare. Släktingar hotar dra honom inför rätta och kallar honom och hans mor varje namn man kan tänka sig, jävla bortskämda märkvärdiga författare som inte fattar vad det verkliga livet är, medan hans författarkollegor hyllar […][...]

Den heter Nostalgia, inte Nostalgi. Det är inte fråga om att det var lite lagom bättre förr, det är ordets ursprungliga betydelse, grekiskans ”hemvändandets smärta”, ett nästan patologiskt tillstånd av saknad. Odysseus som kämpar sig mot Ithaka, Alexanders trupper som gör myteri vid Ganges och vänder hem, en kvinna som ligger i sin yngre älskares […][...]