Hmm. Ja, Anna det är jag det. Tycker kanske om musik mest av allt, men också böcker. Speciellt gillar jag böcker med talspråk och snygga uttryck. Då blir jag glad. Lever mitt liv i Stockholm och det är jag ganska nöjd med, även om jag ibland saknar skogen, ängarna och stenrösena i Småland så att […][...]

Freud tyckte sig kunna koppla alla sjukliga beteenden till saker som hänt i personers barndom. Om exempelvis den orala eller anala fasen inte passeras på rätt sätt sätter det spår som sedan leder till abnorma uttryck i vuxenlivet. Personligen har jag alltid haft lite svårt att tro detta. Är det någon livsperiod, där jag kan […][...]

Ebba går andra året på gymnasiet, i "den fina skolan mitt inne i stan". En skola där folk heter saker som Noppa, Guttan, Poa och Lussan, har rika föräldrar och "fina" bakgrunder. Ebba tar tunnelbanan till skolan från förorten och radhuset. När de andra har NK-kläder är hon utlämnad till H&M-utstyrsel. Strax innan sommarlovet tröttnar […][...]

Carl-Johan Malmberg har skrivit en liten bok (bara åttio sidor) om en förälskelse. En obesvarad sådan. Den är skriven som om alltsammans vore självupplevt, bokens "jag" heter Carl-Johan, är skribent och så vidare. Jag hoppas faktiskt att det är en verklighetsbaserad historia. Det skulle nämligen kunna förklara en del. Om man gått igenom en olycklig […][...]

Jag kan inte sanningsenligt säga att det här är en bok jag bara råkade ramla på. Att den låg där i bokaffären röd och snygg och att jag bara plockade upp den av en slump. Nej, jag hade läst både det ena och det andra om boken och dess unge begåvade författare. Som pluggat på […][...]

Så här är det. Jag läste den här boken första gången i november för ett och ett halvt år sedan. Någon månad senare reste jag till Kuba. Det är där Jag skänkte dig mitt liv utspelar sig. Och, mina vänner, jag kände igen mig. Jag kände igen de små kubanska gummorna, gungstolarna, lukterna i Havanna, […][...]

Undertiteln till den här boken träffar mitt i prick: ”Om vårt våldsamma behov av att vara kvinnor och män”. Det är exakt vad jag funderat på ett tag nu. Varför, varför, varför är det så vansinnigt viktigt att skilja mänskligheten åt på grund av just kön? Varför inte något annat? Hur kan man tillåta att […][...]

I början av nittonhundratalet växer Hanna upp i Bremen, på ett barnhem där övergrepp och att ständigt missförstås är det enda man kan räkna med. En värld där motstånd eller egen vilja är detsamma som att vara angripen av djävulen, vilket öppnar möjligheten för alla vuxna att på olika sätt förnedra henne. Sexuella övergrepp, våld, […][...]

Johan är 69 år, och på bokens första sida får man veta att han kommer att dö. Snart. I cancer. I resten av boken får vi följa Johans dödskamp. Ta del av hans minnen och önskan om att få dö värdigt. Möter Mai, hans stora kärlek och "nåd", som han ber hjälpa honom när han […][...]

Mikko hjälper Jorinda en mörk natt. Hon ser honom. Vet plötsligt att det är han. Samtidigt vet han att hon vet. Säger "Jag är Gud, Jorinda, fattar du det? Gud!" Och sedan? Hon söker honom, han tar sig framåt bara, genom det outhärdligt kylande nordnordnorska landskapet. På väg från Tromsö till Kautokeino, men hur ser […][...]