Jag forskar om historieundervisning. Det gör jag till stor del därför att jag tror att historia är i grunden relevant för alla människor, men för att jag själv i stort sett aldrig upplevde det så de första tolv åren i skolan. Ett av de få undantagen var Pariskommunen. Att Paris arbetarbefolkning mitt under preussisk belägring […][...]

Inte ofta, men ibland, kan jag bli lite trött på på all allvarligt syftande fotolitteratur. Den som vill delge oss en personlig tragedi eller där vi förväntas se den djupa symboliken i bilder av till exempel spruckna väggar. Då känns det fint att läsa Wolf. Han är en slags gladlynt samlare av mänskligt beteende. Och […][...]

I Dostojevskis Bröderna Karamazov finns ett kapitel där Ivan, den intellektuelle brodern, läser upp en berättelse han själv skrivit för sin fromme broder Aljosja. Berättelsen handlar om hur Jesus återuppstår i det gudfruktiga Spanien på 1500-talet men där ställs inför inkvisitionen och döms till att brännas på bål. När Adolf Hitler plötsligt återuppstår i det […][...]

När astronomen Gunnar Welin skrev boken Astronomi för alla på 1980-talet upptäckte han att denna skrift av Immanuel Kant, med den förpliktigande undertiteln: Essä om beskaffenheten av och det mekaniska ursprunget till hela världsalltet, avhandlade enligt Newtonska grundsatser, inte fanns översatt till svenska. Då detta betraktas som ett centralt verk i naturvetenskapernas historia tog han […][...]

Är man född i Hameln och döpt till ”Glädje” får man väl lite griller i huvudet. Jo, Hameln finns ju på riktigt (det ligger i Niedersachsen, befolkning ungefär som Falun), även om ingen tror på lilla Felicitas när hon berättar det. Alla känner ju bara till sagan: mannen med flöjten som lockade bort alla råttor […][...]

Min bild av DDR var innan jag läste Flickan bilden av ett grått samhälle. Den bild av DRR som Angelika Klüssendorf förmedlar till läsaren genom boken Flickan är bilden av ett svart samhälle. I berättelsen får vi följa en namnlös flicka ständigt på flykt från hemmet, där den lika namnlösa mamman misshandlar henne och brodern […][...]

För exakt hundra år sedan konstaterade flera etablerade experter att världen hade sett det sista storkriget. Med alla nya uppfinningar och nya samarbeten och beroenden skulle det helt enkelt inte finnas något att vinna på ett krig, samtidigt som alla stormakter praktiskt nog var precis lagom misstänksamma mot varandra för att våga lita på att […][...]

Hundratusentals sidor med transkriberade samtal mellan tyska krigsfångar avlyssnade i brittisk och amerikansk fångenskap vid olika tidpunkter under andra världskriget. Det är detta Klondike av källmaterial som mer eller mindre av en tillfällighet hamnade i händerna på historikern Sönke Neitzel efter att ha samlat damm i brittiska och amerikanska riksarkiv i över ett halvt sekel. […][...]

Silke Scheuermann är redan presenterad för svenska läsare med en roman och en novellsamling. Hon är alltså inte helt obekant. Nu kommer så romanen Shanghai Performance, som både berör och upprör. Roar gör den dock knappast – vilket är helt i sin ordning. Scheuermann verkar i god tysk tradition med en prosa som varken är […][...]

Jag gillar normalt romaner där huvudpersonen får en fix idé som den sedan håller kvar vid oavsett allt motstånd. Läsare och författare förenas i att den här konstiga idén, den måste vi följa till dess logiska slut. Ett exempel är Max Frischs roman Stiller. Stiller återvänder efter en längre bortavaro och vägrar gå med på […][...]