Herregud vad jag hade saknat Jana. Herregud vad jag kommer att sakna Jana tills nästa bok är här. Vi for upp med mor är fortsättningen på Karin Smirnoff debutroman Jag for ner till bror som fick Augustpriset 2018. Det var en bok som gjorde knock out på de flesta som läste den. På mig med, […][...]

”Det är svårt att veta var man ska börja när man ska skriva om Ola Julén.” Så inleder Martin Glaz Serup förordet till diktsamlingen Afrikas verkliga historia och precis så känner jag inför att skriva den här recensionen. Ett problem jag har är att alla verkar hylla boken. Vad är det som går mig förbi? […][...]

Att inte känna sig eller bli betraktad som svensk, men inte heller som somalisk. Att aldrig komma undan den där frågan, ”Men var kommer du ifrån egentligen?” Att bli erbjuden svenska som andraspråk i skolan, men sakna ett förstaspråk. Att samtidigt kunna bygga ett nytt hem, en värld och ett fotfäste, just genom sitt språk. […][...]

Jag har svårt att bestämma mig om konceptet bakom Monster i terapi är genialiskt eller dumdristigt: ikoner ur skräcklitteraturen som blir till tidsresenärer och går i terapi hos en nutida psykolog. Tidsresor är ett koncept som nästan alltid skapar fler problem än de löser (jag tittar på dig, J.K. Rowling!) och hur spännande kan det […][...]

Sex. Död. Religion. Knutby-dramat har allt, och det är just därför som det är svårt att få nog av det. Men frågan är om inte gränsen faktiskt är nådd vid det här laget. Jonas Bonniers Knutby är en dramatiserad version av de händelser som ledde upp till att kvinnan som i media kallades för Barnflickan […][...]

Vi var många som såg fram emot att Matilda Gustavssons bok Klubben skulle ges ut i slutet av förra året. Hennes enastående journalistiska arbete med att avslöja omfattningen av och kopplingarna kring Jean Claude Arnaults utnyttjande av människor runt sig kan inte ha undgått många i vårt land. Självklart blir intresset för den uppföljande boken […][...]

Jag har läst Karin Wahlbergs Lasarett-serie som utspelar sig på 1950-talet med stor behållning, men samtidigt längtat efter hennes deckare om kriminalkommissarie Claes Claesson. Nu är han äntligen tillbaka. Skillnaden är att han och hans fru Veronika flyttat till Lund. Här ska de etablera en ny tillvaro med nytt hem och framför allt nya jobb. […][...]

Snart är våren här! Har ni varit ute och hoppat hopprep ännu? Eller provat gungorna i lekparken? Leklusten brukar ibland hålla sig gömd och kanske skakar du på huvudet och svarar nej när den ivriga frågeställaren riktar sin blick på dig. Bilderboken Mirabell och Astrakan handlar om två flickor som träffas vid en lekplats med […][...]

I 20-årsåldern jobbade jag under några år som tidningsbud. Det var ett tungt, stressigt och ofta otacksamt arbete. Jag drog den fullpackade budcykeln i meterdjup snö och sprang med andan i halsen mellan portarna för att inte få skäll av de morgonpigga gubbarna i slutet av rundan. Om nätterna mötte jag ingen. Ingen, förutom andra […][...]

Sverige höll på att flytta sig. Det kröp ut ur skogsmörkret, det rätade sina vägar. Kanske är Sista rompan en berättelse om att flytta. Någon är därtill tvungen, såsom den gravida dottern eller konstnären med ett grumligt förflutet. Emellanåt stänker det av svett och könssafter. Detta som händer mellan två kroppar är en drivkraft som […][...]