Härom kvällen fastnade jag i bokmässe- och teaterdiskussioner i SVT:s debattprogram Opinion live. Bibliotekens problem och existensberättigande avhandlades också, och en av deltagarna hävdade bestämt att bibliotek är förlegade i och med att all information finns på nätet. Till honom skulle jag vilja att någon skickade ett ex av Anette Helgessons JallaTillsammans – en personlig […][...]

I läkarfamiljen är det kaos och sönderfall mellan föräldrarna och när den slutliga katastrofen sker är det mesta bortom återvändo. Hembiträdena har passerat revy och stått för den stabilitet föräldrarna misslyckats med och plötsligt befinner sig den nyblivna tonåringen Mona i krig med sin mor och ute på egna äventyr, först i Tyskland och senare […][...]

I rättvisans namn bör jag kanske erkänna att jag inte visste riktigt vad det var för typ av bok som jag beställde när jag bad att få recensera X – den sista platsen. Jag hade läst Låt den rätte komma in och Hanteringen av odöda, såg Ajvide Lindqvists namn och tänkte inte mer på saken. […][...]

Det är ett brokigt persongalleri vi får följa i Mia Ajvides roman Älska Vingåker. Bland huvudpersonerna har vi den sex-åriga flickan Nina som överges av sin mamma på Vingåkers bibliotek. Hon har en övernaturlig förmåga att påverka människors känslor, något som skrämmer henne. Även outsidern Petrus som återvänder till Vingåker efter några år på institution […][...]

”We see only prostitutes on the streets”, said a representative of the Bucharest police, who also declined to be named. He added that “those girls” do what they do by choice. ”We don’t see the trafficking.” Inledningscitatet får mig att tänka på den där tjetjenska tjommen som med eftertryck underströk att det minsann inte finns […][...]

Om Henrik Bromanders båda tidigare romaner i hans romantrilogi om manlighet på olika sätt behandlade män i utanförskap, kroppsbyggaren och steroidmissbrukaren Johan i Riv alla tempel respektive näthataren Joel i Vän av ordning, så rör sig Bara en kram mer kring innanförskapets manlighet. Och den är på inget sätt mindre sunkig i Bromanders tappning. På […][...]

Rubriken till denna recension är Hans Alfredsons egna ord från baksidestexten på hans första bok En liten bok om att bränna löv, ris, kvistar och annat avfall i ett hörn av trädgården från 1961 (jag har läst andra upplagan från 1965). Boken känns till viss del som den allra första Lindeman-sketchen, fast i långt bokformat. […][...]

Det finns en svampdikt redan i Bengt af Klintbergs debutsamling Stigar från 1959, ”Kantarellvisa” heter den. Nästan sextio år senare återkommer af Klintberg till samma motivbild, och lyckas fylla en hel diktsamling med det han verkar älska. Svamp. Det är som om det krävts ett helt liv av upptrampade stigar för honom att åstadkomma diktsamlingen […][...]

”Inspired by a true story” inledde nyligen bortgångne Tobe Hooper klassikern Texas Chainsaw Massacre. Filmen hade knappast mycket med verklighetens seriemördare Ed Gein att göra, men det etablerade en paradox som skräckgenren alltid kämpat med: å ena sidan är vi inte byggda för att bli rädda – verkligt rädda, inte bara tillfälligt uppjagade – av […][...]

1968 är ett mytomspunnet år som givit namn åt en hel vänsterrörelse. Nästa år är det 50-årsjubileum. Jag var inte född när Kårhusockupationen gick av stapeln. Men jag har hört mycket om den av äldre arbetskamrater som var med. När Vietnamkriget tog slut hade jag ännu inte fyllt fem. Ändå är kriget, och i synnerhet […][...]