Det händer att man läser böcker som gör en avundsjuk. I alla fall mig. Jag önskar helt enkelt att jag hade skrivit den här romanen. Hillary Jordans Mississippi – eller Mudbound i original – är vackert och ohyggligt hantverksskickligt skriven, och det helt utan att ta fokus från de enormt berörande karaktärerna och den drabbande, […][...]

Förlaget Norstedts klassikerserie, som i en rasande takt sprutar ur sig den ena klassikern efter den andra, har nu kommit till Simone de Beauvoirs tegelsten Mandarinerna. Man får nog säga att intresset för hennes skönlitterära gärning har legat i träda de senaste decennierna, i skuggan av intresset för hennes viktigaste teoretiska verk, den feministiska klassikern […][...]

Förra veckan gick en av vårterminens höjdpunkter i Stockholm av stapeln, nämligen DebutBar. Denna gång bjöds vi in till Debaser Medis och där köade vi in tillsammans med en svulstig studentbaluns. Dagensbok var naturligtvis på plats, och hade just slagit oss ner då brandlarmet tvingade oss alla att utrymma byggnaden. Denna fadäs bjöd in till […][...]

Rinner blodet ut ur kroppen? Är benet armens motsats? Varför e det så svårt att finnas? I Fredrik Nybergs diktsamling Att bli ved möter vi oiN, en slags protagonist i samlingen vars tankar och dialog återberättas på ett för poesin ovanligt prosaiskt vis. Ändå befinner sig Att bli ved långt bort ifrån prosans bestämningar, och […][...]

I den fjärde boken i hästbokserien Kona-klubben (konstiga namn-klubben) är sommarlovet slut, det är skolstart, kompisarna samlas igen och det påbörjas en ny termin på ridskolan. Det borde vara spännande, pirrigt och fullt av förväntan, men det är det inte. På ridskolan nås vi av det tråkiga beskedet att Misja, som vi fick följa i […][...]

Lin Hallberg har kommit till tredje boken i sin romansvit om främmande hästkulturer. Den här gången tar hon med oss till Argentina och slätterna där gauchos driver boskap på sina criollohästar. Eller snarare drev. Mina förväntningar på den här boken är ungefär lika höga som förväntningar inför en bok bara kan vara. Jag har läst, […][...]

Att skriva självbiografiskt om till exempel döden har sina sidor. Läsarens lätthet att svälja hela texten och lägga den varm och blöt över författaren att försvara. Den outsägliga lättheten som författare i att få dela detta svåra man hamrat ner i text med andra. En berättelse som samman med andra kan bli del av en […][...]

i kroppen finns bara lite kvar av vad (drömmar, en orubbad andning) bladverkets skugga utlagd över gräsmattan det var inte heller här ”kanske stannar du” går det att föregripa att i varje andetag ge mig iväg en ständig förändring bland löven ”skälvning” Omslaget till Signe N Hammars debutdiktsamling är som ett beiget pappersark fyllt av […][...]

Rödluvan och vargen är en av Europas mest kända folksagor och det finns de som menar att den har återberättats i tusentals år. Den skrevs ner första gången på 1600-talet, då slutade sagan med att vargen efter att ha slukat mormorn också slukade Rödluvan. Sensmoralen – den nedtecknades för att läsas på hovet i Frankrike […][...]

Jag tänker på Project Runway när jag läser den här boken. En tävling där kläddesigners i varje avsnitt ska rita och sy nyskapande klädesplagg på väldigt kort tid för en minimal budget. Det är liksom upplagt för att det ska bli fel, skevt, illasittande samt stressigt och jobbigt för deltagarna. Sedan ska de tävlande stå […][...]