Livet går vidare är den andra delen i romanserien Lasarettet, som inleddes med Än finns det hopp 2013. Nu är vi åter tillbaka i Ekeskär där lasarettet står som fond för berättelsen. Året är 1954 och Lennart Hyland utlyser Frufridagen i sitt radioprogram Karusellen. En dag då alla fruar ska få vara lediga. Många förfasar […][...]

Jag kan troligtvis inte vara helt objektiv när jag boktipsar om en ny Neil Gaiman-bok. Jag är en Gaiman-entusiast sedan många år och blir förväntansfull när jag ser hans namn på något jag inte har läst tidigare. Den sovande och sländan är en sagobok av relativt klassiskt snitt. Det finns kungadömen, häxor, dvärgar, drottningar och […][...]

Vad var det som hände? Vilka var vi? Få personer, åtminstone av oss som tenderar att tänka bäst med pennan mot pappret, har nog kunnat låta bli att undersöka sig själva och sin historia utifrån den typen av frågor. Vem var jag då, vem är jag nu? Hur hänger det ihop? Ett utredningsarbete av den […][...]

Det är en nedtonad Jonas Hassen Khemiri man möter i romanen Allt jag inte minns. En som verkar ha skalat bort det mest iögonenfallande av den språkliga brokigheten, finurligheten, som velat komma åt någon annat. Någonting underliggande. Det enklaste. Och det är förstås allting annat än enkelt. Huvudpersonen i Allt jag inte minns är död. […][...]

Maria Küchens senaste diktsamling, Rosariet, det marina, rör sig i vattnets och havets värld. Den simmar bland fiskarna, är fisk, är urdjur. Diktsamlingen rör sig mellan Urdjuret, ave maris stella, manetgudinnan som finns före benämnandets tid och dagens rovfiske och odlade laxar. Küchen skriver fram en sorts subversiv skapelseberättelse. Guden är fisken är guden, ritar […][...]

Dimitris Alevras debutroman består av en djupdykning i hans pappas livsöde. Detta levnadsöde verkar vara något som Alevras funderat mycket över. Romanen känns som en undersökning, en forskning. I slutet av romanen skriver han: Du undrar väl vad meningen med allt det här är. Varför jag gör mig sådant besvär med att fantisera ihop berättelser […][...]

Jag är född och uppvuxen i en by i Västmanland. En snökaosig jul när jag pluggade på annan ort och skulle resa hem till familjen fastnade mitt tåg i Örebro. Min hemort är så liten att man inte kan åka dit med tåg utan man får åka till Dalarna och bli hämtad med bil där. […][...]

Det är november 1973, men det är svårt att skaka av sig känslan av att det också är helt nyss. Då var det studentprotester utanför Tekniska högskolan i Aten som brutalt slogs ner av den grekiska militärdiktaturen, men vi har sett de här situationerna från platser runtom i världen, inte sällan filmade med skakiga mobiltelefoner. […][...]

När jag stapplade ut från biovisningen av Prometheus, prequelfilmen till Alien-serien var jag yr av den intensitet som präglat det som nyss utspelat sig på vita duken. En liknande känsla infinner sig när den sista sidan av Rörelsen är utläst och till stor del är det ett gott tecken. Ajvide Lindqvist väjer inte undan för […][...]

Som så ofta när det skrivs om Novellix är det två saker som är svåra att förbigå, just för att de är så bra. Först är det konceptet – att ge ut enskilda noveller i bokform, små böcker, lätta att ta med och en lagom litteraturmängd för dem som inte är så snabbläsande, eller som […][...]