Athena Farrokhzad och den rumänska författaren Svetlana Cârstean befann sig 2012 på en översättarworkshop. Cârstean kan inte svenska, Farrokhzad inte rumänska. Ändå slutade det med att de översatte varandras diktsamlingar (Skruvstädsblomman och Vitsvit) till svenska respektive rumänska. Trado är en förlängning av deras kollaboration. Trado är uppbyggd som ett altarskåp, där varje insida bär en […][...]

Göteborg har förändrats. Där Poseidon en gång stod staty längst upp på Avenyn står det nu en katedral. En av bokens huvudkaraktärer, Markus, är kantor i katedralen och vi möter honom strax innan lucianattens offerritual skall ta sin början. Läsaren förstår att Markus har tvivel kring ritualen, och att dessa tvivel har uppstått nyligen. För […][...]

Det börjar med månfärderna. De där nya upptäcktsfärderna i rymden som Thomas och hans kamrater drömde om att få följa med på, vad blev det av dem? Alla löften och drömmar? Inställda. Insparade. Thomas hör till en generation som upplever sig ha blivit lovade mycket, och sen inte fått en skit. En massa krig på […][...]

När jag upptäcker att handlingen i Kazuo Ishiguros roman Begravd jätte knyter an till Artursagan blir jag förtjust. Under några år i slutet av 80-talet läste jag det mesta som gick att komma över i ämnet. Nyfikenheten väcktes av fantasyromanen Avalons dimmor, skriven av Marion Zimmer Bradley, som återberättar legenden om kung Artur och hans […][...]

För mig är läsning till mycket stor del förknippat med verklighetsflykt. Jag läser mest och helst om andra världar och andra tider. Men nånstans utanför min snäva läsning har jag ändå snappat upp att det finns en ny och tydligen spännande svensk arbetarlitteratur där diktsamlingar om köksarbete och kortromaner om bilparkering får en hel del […][...]

Vågar man månne kalla Ljudmila Ulitskajas tegelsten Det gröna tältet för en kollektivroman, eller låter det sovjetiskt på fel sätt? Den handlar i alla fall inte om att infoga sig, vare sig innehållsmässigt eller litterärt. Den vindlar, det är det bästa ord jag kan komma på, vindlar och vimlar av olika karaktärer och tidsperioder. Det […][...]

Emmy Abrahamson, född 1976, är bosatt i Skåne. Hon har tidigare skrivit ett flertal ungdomsromaner. Hon debuterade 2011 med Min pappa är snäll och min mamma är utlänning. År 2012 Augustnominerades hon för Only väg is upp. Hur man förälskar sig i en man som bor i en buske är en dråplig berättelse och en […][...]

Författaren Björn Ranelid debuterade 1983 med sin första roman. Och sedan dess har många böcker producerats och nått läsekretsen i Sverige. Det är en imponerande mängd. Många känner också till Ranelid som person, då han gärna turnerar med sina böcker för att träffa sina läsare. Genom egna krönikor i tidningar eller genom intervjuer i andra […][...]

Jag försöker läsa en ”varm och underhållande” roman men det vill sig bara inte; jag vill ha något annat, något mer substantiellt men ändå inte alltför avancerat och övergår till Kristoffer Leandoers De försvunna böckernas bibliotek. Snart skrockar jag belåtet (nej, jag skrockar inte men jag gillar att skriva det, och vi skulle kunna föreställa […][...]

”Vi korsfäste Jesus fast skulden var vår/Och hela vår kultur är byggd på denna metafor”, sjöng Kjell Höglund. Det är en av de mest intressanta och mest skrämmande delarna av kristendomen som fått bilda världsstandard sedan kolonialtiden: Att lidandet och underkastelsen förädlar, att martyrskapet är något eftersträvansvärt, att om du blir förtryckt kan du i […][...]