Sagoberättaren Shah går i exil. Från Afghanistan reser han till Storbritannien och bosätter sig där. Det är därför som invandrarbarn Saira Shah, sagoberättarens dotter, växer upp. Och det är med sagor om ett avlägset Afghanistan hon lär sig förstå sin kultur. Det är också delvis de här sagorna som får henne att resa till sina […][...]

Hillary Rodham Clinton är den första presidenthustrun någonsin som blivit senator. Hon har, som få presidentfruar före henne, haft en egen politisk plattform och en egen agenda. Det sägs att hon kommer att ställa upp i presidentvalet 2008. Hon skulle då bli den första presidentfrun och den första kvinnan som för en seriös kampanj. Om […][...]

Under EMU-debatten förekommer Carl Bildt på Ja till Euron:s stora gatuannonser – har ni tänkt på honom? Lade ni märke till hans titel? Där stod hur som helst ”F.d. statsminister”. Bildt identifierar sig alltså till och med själv som en före-detting (för vi får väl anta att han haft ett finger med i spelet att […][...]

Hur recenserar man en bok man inte läst ut? Inte en bok man inte hunnit läsa ut av tidsbrist, eller för att man hittade en intressantare bok under tiden. Utan en bok man låtit bli att läsa ut för att innehållet var för starkt, för jobbigt, för hemskt. Man får helt enkelt försöka sammanfatta intrycken. […][...]

Om Frank McCourt, författaren till recenserad bok, skulle dra till med en gammal klyscha som att det var bättre förr skulle jag hosta till en aning av förvåning. I sin debutroman Angela's Ashes tar han oss tillbaks till sina barndomsår som fattig irländsk pojke med såriga ben, trasiga skor, svidande hunger och berusade vuxna män. […][...]

Muntliga röksignaler av författaren som knappast behöver någon introduktion är en självbiografi av den ärligare sorten. För att lyckas ta sig in i texten krävs koncentration av det meditativa slaget eftersom den vid första anblick verkar bestå av rent nonsens. Men ger man inte upp efter de första försöken att läsa denna bok finner man […][...]

Jag har aldrig gillat Mötley Crüe nåt speciellt. Hela hårbandsgrejen gick mig förbi med undantag för Guns ‘n’ Roses då förstås. Visst har Mötley någon låt som är okej men jag har aldrig ens funderat på att köpa en skiva med Mötley. Tills jag läste The Dirt. The Dirt är skriven av bandet tillsammans med […][...]

Cash: The autobiography tar vid där Man in Black från 1975 slutade. ”Man in black” är också titeln på en av Cash hits. Han kallas omväxlande för ”Man in black” (han har burit helsvart så gott som alltid i alla fall sedan 50- talet. Varför? Lyssna på låten så får ni veta.) och ”God’s superstar”. […][...]

Mitt liv som pojk är en barn och ungdomsbok men som skulle kunna förtjäna en plats i en litet mer ålderstigen bokhylla. Roald Dahl vill inte skriva en lång självbiografi vars sidantal dränker läsaren redan efter två kapitel. Istället klargör han klart och tydligt att det endast handlar om hans liv som ett liten pojke […][...]

Varför jag inte läst något av Henry Miller tidigare är svårt att förstå. Han ger en skön injektion rakt in i aortan. En drog av det slaget som får en att kippa efter andan när den slår till med full kraft. Jag känner mig som ett stycke kött under slaktarens hammare. Helt enkelt mörbultad. Sexus, […][...]