Simone de Beauvoir kan kännas lite inaktuell idag men efter att jag har läst Mandarinerna har hon för mig blivit raka motsatsen. Trots sina 67 år känns denna roman högaktuell med sin skildring av svajiga politiska strömningar och sin intima beskrivning av människan. Romanen är en klassiker som utan överdrift kan betraktas som en av […][...]

Varje gång jag kommer till redaktionen så här års möts jag av en full postlåda med kuvert och paket med böcker i. Det är såklart dröm och lycka för oss bokälskare, men det finns trots allt flera nackdelar med böcker: 1. De är tunga! 2. De har vassa hörn, i alla fall så länge de […][...]

”Man föds inte till kvinna, man blir det” torde väl vara litteraturens mest kända citat på ämnet om vad det innebär att vara kvinna. Att Simone de Beavouir syftar på att könsrollen skapas av miljön snarare än befästs av x och y kromosomerna tedde sig nog så revolutionerande då, 1949, men är väl idag något […][...]

Det går inte att förstå amerikansk litteratur utan att förstå den som en fråga om (det amerikanerna kallar) ras (inom svensk humaniora talar man ju hellre om etnicitet). Föreställningarna om vilka de underförstått vita amerikanerna är går inte att skilja från föreställningen om vilka de INTE är, det vill säga vad de svarta är. Detta […][...]

- Säg något då skrik…Ett kort tag hejdade han sig och såg på de där vidöppna ögonen, som ett blått vatten utan stränder, en himmel utan horisont. Sen höll han för de där ögonen, vände det där ansiktet mot marken, tryckte ned det, skrapade det mot stenarna och den söndersprängda betongen. I en mörk gränd […][...]

Om muserna är kvinnliga, vem ska då vägleda de kvinnliga konstnärerna? Frågan som lyfts fram redan i baksidestexten till Nancy Hustons Skapelsejournal har ett eko av en annan fråga i en annan bok, numera en modern klassiker, om kvinnor och författande. I början av The Madwomen in the Attic formulerar Sandra M Gilbert och Susan […][...]

Elise Claesons debattbok om vikten av hemmamammor pryds av en da vincisk madonnagestalt med ett ovanligt läskigt Jesusbarn vid bröstet. Den har en titel som bara alltför sökt vill uppgradera hemmafrubegreppet till det 21:a århundradet. Och den har sågats rejält av, så vitt jag vet, varenda litteraturkritiker som tagit upp den. Så varför ens försöka? […][...]

Ett litet bokförlag – grundat 1968 är en fin liten bok och en ganska brokig samling texter. Den sammanbindande länken är förstås Gidlunds förlag och en del av de människor, böcker och situationer som passerat där genom en bunt decennier. Inte minst är den ett tidsdokument över framför allt den första perioden i förlagets historia, […][...]

Bögar är fjolliga schlagerfantaster. Lesbiska är kortklippta, militanta och piercade. Men det går att omvända dem, inte minst de lesbiska, om de bara träffar den rätte. Det är något som går över. Och det är dessutom garanterat onaturligt med homosexualitet. För att inte tala om sådant som transvestism, transsexualitet eller intersexualitet. Jag menar, hur normalt […][...]