Om jag fått välja hade böckerna om Arn aldrig kommit i närheten av mig. Eller jag av dem. Sån tur att man ibland inte får välja allt själv. Under en höst i ett sydligt land med påtvingad daglig siesta och akut pocketbrist blev nödlösningen böckerna om Arn som en vänlig kompis erbjöd. Jag tänkte att […][...]

1809 publicerades Ehrnfred Gravallius Resa ifrån Gräddö till Ratan eller berättelsen om Kust-Arméens Expedition till Vesterbotten i aug. månad 1809. Författare till verket var bataljonsprästen vid Södermanlands regemente Ehrnfred Gravallius själv och med sina nedtecknade upplevelser från samma år kan man säga att han är världens första krigskorrespondent. Händelserna utspelar sig alltså när den ryska […][...]

En tämligen trasig kille vaknar en morgon och har högst dimmiga minnen av gårdagskvällen. Det visar sig vara mer regel än undantag för journalisten Thomas Wedholm som lägger mer energi på att förgifta sin kropp än på jobbet. En osannolikt medkännande chef och en arbetsplats präglad av flexibilitet gör att Wedholm kan fortsätta förgifta sig […][...]

Någonting med den här boken ger mig extremt dåliga vibbar redan från början. Det kan mycket väl vara den pastellfärgade solnedgången som pryder framsidan, den är nämligen ganska så vidrig. När jag sedan läser om författaren på insidan av omslagspappret, och ser på bilden att han ser ut som en odräglig, självgod och solbränd helylleamerikan […][...]

Utflugen ur månglarholken och möjligheternas bokmässa i Göteborg till undergroundpoeternas Kafé Nea, där han lyssnat på en ny generations ord och musik, har Fredrik Lång gått ut från kafét och trängseln och sitter på en sådan där kombinerad bänk och bord borta vid korvmojen. Han håller hov för en massa av inflyttade göteborgare, de häller […][...]

Ett rån begås mot ett postkontor på Dalagatan i centrala Stockholm. Den förslagna rånaren kommer undan med 295 000 kronor. En stor summa i dag, men ack så mycket större i mitten av maj 1977, när Leif GW Perssons debutroman Grisfesten utspelar sig. Stora resurser sätts in för att hitta rånaren, men gärningsmannen tycks ha […][...]

Det är alltid spännande med fantasy från Sverige. Tyvärr är väl inte erfarenheterna dom bästa alla gånger och jag läser för lite av det som kommer ut nu för tiden. Mycket av det jag läst tidigare har känts som äventyr till Drakar & Demoner utan rollspelsbiten… Man fortsätter i och för sig hoppas och den […][...]

Normalt när man läser böcker av Faber behöver man inte läsa många sidor för att känna igen hans karaktäristiska prosa. I fallet Sugar läser jag hela den omfångsrika romanen utan att någon gång känna igen mig. En stor del av förklaringen är givetvis att det är första gången jag läser honom på svenska. Översättningen är […][...]

Jernbanan är Sara Lidmans stora epos om Lillvattnet, en socken i Västerbotten, som ges ut i två samlingsvolymer samma år som författarinnan fyller 80 år. Böckerna är delvis skriven på västerbottnisk dialekt, även om Lidman har valt att inte anlägga en allt för dialektal ton. För den som ändå stakar sig finns det ett kort […][...]

Mitt första möte med Joyce Carol Oates var i höstas, när jag tillbringade ganska många timmar i sällskap med hennes Blonde. Och vilket umgänge sedan, den boken (läs gudagåvan) är verkligen rakt igenom lysande. Som ni säkert förstår, var mina förväntningar un poco uppskruvade inför Jag ska ta dig dit. Att jag inte är helt […][...]