I Världens sista roman möter vi en alkoholiserad överklasspsykopat som skriver böcker. Hans namn är Daniel Sjölin. Daniel är anställd på SVT som programledare för litteraturmagasinet Babel, ett jobb som passar honom som hand i handsken. Psykopatens förnämsta drag är nämligen förmågan att härma. Tisdagar klockan åtta i tvån går det att se hans väna […][...]

Den ryska romanen började blomstra under mitten av 1800-talet och det var genom Ivan Turgenjevs egna verk som väst först uppmärksammade den ryska litteraturen. Att det var så berodde på att han ganska tidigt, 1856, när han var 38 år gammal, lämnade Ryssland för att leva utomlands, mestadels i Paris. Där umgicks han i litterära […][...]

Finns det människor som är fullständigt uppslukade av sitt eget utseende? Lea är en kvinna som upplever att hennes skönhet har en konstant inverkan på hennes omgivning, att den är något som alla reagerar på, och det verkar som om hon trivs rätt bra med det. Åtminstone nu när hon har etablerat sig ordentligt som […][...]

Jag, Claudius är första delen i en fiktiv självbiografi av Romarrikets kejsar Claudius. Claudius är den otippade, som kommer till makten mest för att ingen annan av den kejserliga familjen finns kvar i livet. Själv lyckas han överleva därför att de flesta tar honom för idiot. Ingen tycker helt enkelt att det är mödan värt […][...]

Ofta när Indien ska skildras, i synnerlighet i populärkulturen, målas antingen schablonbild A (hektiskt storstad, överfylld med intryck, gammalt och nytt, folk som leder kossor på samma gator där nybyggda högteknologiska institut tornar upp sig, smältdegel etc) eller schablonbild B (tillvaron på landet, de starka familjebanden och de excentriska personer som delar dem, de gamla […][...]

Redan från början är det cementerat att Magersfontein, O Magersfontein av sydafrikanske Etienne Leroux är en viktig roman. Boken, som när den kom ut på 1970-talet i Sydafrika bannlystes av apartheidregimen, lär ha bidragit till att landets dåvarande litteraturcensur föll samman, och Leroux författarkollega, den flerfaldigt prisbelönte André Brink, har rubricerat Magersfontein … som ”en […][...]

Klassiska pusseldeckare av Agatha Christie-snitt, det ser man inte ofta nuförtiden. Alla ska pyssla med socialrealism och massmördare och utdragna fingernaglar och våldtagna spädbarn och kannibalism. Nu är det väl i och för sig så att Hur det skedde ska jag ej förneka inte är skriven nuförtiden eftersom den utkom i Polen 1959, men inte […][...]

Ut ur dimman stapplar arkeologen Jack Churchill med ett svärd i händerna, en spindel fastbiten på armen och namnet Ruth ringande i huvudet, plötsligt ansatt av en fem meter hög jätte av grenar och jord. Året är 300 f.Kr., platsen är det som ska bli Cornwall och Jack har inget som helst minne av hur […][...]

Viktor skriver en nekrolog. Viktor vaknar och känner sig inte utvilad. Viktor matar sitt trista husdjur. Chefen ringer från tidningen. Viktor vaknar och har huvudvärk. Och så håller det på. Okej, det finns en långsamt och marginellt utspelad intrig och husdjuret är inget mindre än något så exotiskt som en kungspingvin. Och visst är det […][...]

Emilie Flygare-Carléns roman Skjutsgossen utkom 1841, året före hennes stora genombrott med Rosen på Tistelön. Skjutsgossen var den första roman som kom ut med hennes nya efternamn Carlén. Hon hade gift sig samma år. Handlingen i romanen är förlagd till Bohuslän, men där slutar alla likheter med Rosen på Tistelön, även om Skjutsgossen inleds väldigt […][...]