Hopplösheten finns egentligen där redan från början. Känslan av att ha missat en chans man aldrig riktigt hann notera. Det är väl det som är det nya Ryssland, kapitalismens alla möjligheter. Att man borde ha köpt en lägenhet medan de gick att ha råd med. Att man borde, borde. Att man får skylla sig själv. […][...]

Jag älskar att dras in i en bok, och precis så är det här. Det är raffel och spänning  från första sidan. Den tidigare styckmördaren Sten Hörsne, numera fridfull och frälst, anländer Gotland för att försöka få förlåtelse av sin son. Han har misshandlat sonens mor, supit och betett sig svinigt. Sonen är dock helt […][...]

Den här boken kom egentligen ut i Sverige redan 2014, det missade jag helt och hållet av nån anledning. I år kom den i pocketutgåva och det är den jag har läst. Det är den tredje boken av den kanadensiske författaren Andrew Kaufman som kommit ut på svenska. Själv har jag bara läst en av […][...]

Jag är Dostojevskij-fanatiker. Det finns inget som går upp emot att försjunka i en Dostojevskijroman, förflyttas till Rysslands 1800-tal, känna värmen från samovarer och sugas in i mötenas dramatik. Dostojevskijs ständiga teman fascinerar. Han återkom ständigt till frågor om ansvar, skuld och försoning. På grund av hans religiösa övertygelse kokas det ofta ned i frågor […][...]

Ramús förlag är ett malmöbaserat förlag som ger ut översatt litteratur från flera olika språk. Stiligt formgivna böcker med ett innehåll jag hittills inte blivit besviken på. De har bland annat gett ut Petra Hulóva och Eiríkur Örn Norðdahl, författare som jag uppskattat och recenserat tidigare här på dagensbok.com. I år introducerar de den schweiziska […][...]

Få saker är möjligen så förknippade med öststaterna som att stå i kö. Eviga, inte sällan fruktlösa köer för livsmedel och andra förnödenheter. Också Lidia Tjukovskajas roman Det tomma hemmet är fylld av köer, men här köar inte kvinnorna för bröd eller kött. Här är de mödrar och hustrur och vänner som köar för att […][...]

Anna Jörgensdotter fann inspirationen till sin bok om Ester Henning i Maud Nycanders dokumentärfilm Konstnärinnan på avd. 22. Drömmen om Ester följde henne när hon, som småbarnsmamma med mycket att göra och en brinnande lust att skriva, försökte hitta en balans mellan eget skapande och omvärldens begränsningar. Esters egna begränsningar var visserligen av annat slag: […][...]

Vafan? …tänker jag ett par kapitel in i Järnskallen, efter att vi etablerat att vi befinner oss i Stockholm anno 1917, med världskrig, revolutioner och inbördeskrig som rasar alldeles inpå knuten, året då allt kunde gått åt helvete, året då både konservativa och arbetare gick beväpnade på gatorna och väntade på startskottet för revolutionen, året […][...]

I en tågkupé någonstans i 1880-talets Ryssland börjar resenärerna samtala och kommer in på äktenskapet, kärleken och relationerna mellan könen. Plötsligt lägger sig en man som tidigare suttit tyst och avskärmad i samtalet. Han presenterar sig som Pozdnysjev, en man som har dödat sin hustru. För berättaren i Leo Tolstojs Kreutzersonaten återger Pozdnysjev genom natten […][...]

Bengt Jangfeldts nyöversättning av Leo Tolstojs kortroman Ivan Iljitjs död (från 1974, i den här utgåvan reviderad) har en rätt speciell tillkomsthistoria: boken var på Radiumhemmets sjukhusbibliotek så populär och sönderläst att man helt enkelt bad förlaget om en ny. Vilket utbyte döende cancerpatienter haft och har av Tolstojs visserligen drabbande roman är åtminstone för […][...]