Tekla Knös var vid 1800-talets mitt en adelsdam och poet, idag bland annat känd för att AF Lindblad tonsatte några av hennes dikter, och för att det finns ett punkband som tog hennes namn som bandnamn. Hennes dikter är mycket freudianska, och handlar till exempel om ynglingar och ungmör som sätter av i galopp ”mot […][...]

Sprängrifte är en liten by mitt ute i ingenstans på den kinesiska landsbygden. Eller rättare sagt, det var det; nu är det ju 2000-tal och byn har växt till en jättestad med skyskrapor, flygplatser, internationella investerare, och nog med pengar att anställa en framstående författare som Yan Lianke att skriva stadens historia. Så han ser […][...]

När det inte finns någon väg ut ur världen, vart beger man sig då? Så lyder undertiteln i Jón Kalman Stefánssons senaste roman Ásta. Meningen är typisk för sådana meningar som går att hitta i denne isländske poet och författares böcker. Och ja, språket är poetiskt och ja, då också vackert, men vackert skildrade är […][...]

Per Nilsson har skrivit en mängd böcker vid det här laget, med Hjärtans fröjd som hans kanske mest kända (och vilken bok sedan!). På samma vis som i den romanen är Vill inte, vill lite av ett formexperiment, men kanske inte ett lika lyckat sådant. Nilssons senaste roman handlar om Nora. Om hur hon blev […][...]

Vad innebär mänskligt förfall i praktiken? Bortsett från att den som inte har tvättmöjligheter luktar i l l a. Uteliggaren Vernon registrerar hur hans utseende förändrats och hur kinderna blivit så infallna att det ser ut som om han putar med munnen. Efter några dygn med feberyra känns också förståndet svagare. Motståndslöst far tankarna iväg […][...]

En kvinna hittas mördad och stympad på en lekplats. Brevid henne ligger en liten figur, skapad av två kastanjer sammanfogade med tändstickor. En närmare undersökning visar att det på den lilla kastanjemannen finns ett fingeravtryck – från en flicka som försvann för ett år sedan … Kastanjemannen är väl egentligen en rätt banal berättelse om […][...]

När döttrarna gick i grundskolans högstadium hände det att jag ville fylla på deras kunskaper i historia. Vi hamnade alltid i det andra världskriget. Med tiden yttrade någon vid köksbordet orden: ”Ständigt detta andra världskrig!”. Många händelserika böcker har det gemensamt att där finns kopplingar till 1900-talens krigsår. Spänningsromaner, familjekrönikor och en del deckare, både […][...]

Ett krig är slut, eller går mot sitt slut. Kanske är det formellt avslutat, men det kan fortfarande dyka upp bombplan, soldater. De som kallas befriarna är fortfarande några att vara rädd för. Världen är i spillror. I det här landskapet rör sig en ung man, en pojke, egentligen, på sjutton år. Han har en […][...]

Först trodde jag att Christoffer Carlssons nya bok hette ”Järntecken”. Jag hade aldrig hört ordet järtecken innan. I Wikipedia förklaras järtecken som ett varsel, förebud eller tecken på något. Alltså ett omen. Boken börjar i november 1994. Vi befinner oss i Marbäck i Halland. Ett hus brinner besinningslöst och därinne ligger någon som är död, […][...]

En eftermiddag finner jag mig försjunken i Skattkammarön igen, Robert Louis Stevensons piratklassiker från 1883. Det är mer än 40 år sedan sist, då pappa läste högt vid läggdags. Att göra omläsningar av barndomens favoriter i vuxen ålder är vådliga projekt. Omhuldade läsminnen är sköra, de trasas sönder så lätt. Magin som man kommer ihåg […][...]