”It’s me she wants to purchase.” Så lyder den allra första meningen i vad som ska bli, om jag fattat rätt, inte en dystopisk trilogi men en dystopisk tetralogi, alltså en serie om fyra böcker (det var ju också en variation). Kvinnan som kommer in den tjusiga butiken på semesterparadiset Demesne bara måste ha den […][...]

Det är en komplicerad känsla, att läsa sista delen i en trilogi. Man har kanske väntat länge på att författare och förlag ska få ändan ur vagnen, och vill ha ett avslut. Ett bra slut. Ett slut som löser alla knutar, men kanske ändå inte stänger till berättelsen helt? För samtidigt vill man ju inte […][...]

Quentin Jacobsen har inte haft överdrivet mycket att göra med sin övermåttan förtjusande granne, Margo Roth Spiegelman, sedan de var kompisar som barn. En natt, några veckor innan de ska gå ut high school, dyker hon emellertid upp i hans fönster och vill ha med honom ut på äventyr. ”Tonight, darling, we are going to […][...]

Strax utanför det lilla samhället Black Creek i North Carolina hittas en söndagsmorgon en brutalt misshandlad tonårspojke utanför bensinstationen där han jobbat. Nerkörd i halsen och fasttejpad med silvertejp har han munstycket från bensinpumpen, och på hans bröst står ”Suck this, faggot” skrivet i blod. Misshandeln och bensinångorna gör att sjuttonårige Patrick hamnar i koma, […][...]

Det faktum att Rod Stewart, helt nyligen efter en omröstning, hamnade på topp tio-listan (åttonde plats) över Britain’s wittiest celebrities – man fick inte rösta på komiker – säger en hel del om hur det är att läsa hans självbiografi Rod: The Autobiography. Att läsa denna bok är som att befinna sig i en spirituell […][...]

Under 46 års karriär som rockstjärna, med snälla akustiska visor och förbannade taggtrådssolon, rockoperor och garagerock, syntexperiment och tradcountry, protestlåtar och kärleksballader, medmusiker och kompband som lämnats vind för våg, finns det egentligen bara en sak som förblivit helt konstant med Neil Young: allt han gör är inte lyckat, men allt riktigt lyckat han gjort […][...]

En kort resumé innan boken börjar; den unge fotografen Christer Järeslätt vill åka till Japan för att få nya inspirerande fotoouppdrag och för att trösta sig själv efter en skilsmässa. Han börjar leta på internet efter en assistent. Då kommer han i kontakt med den unga Yuko Mori som arbetar som stylist på en fotoatelje. […][...]

Bill Callahan har spelat in världens vackraste popmusik sedan 90-talets början, först under sitt pseudonym Smog och senare under sitt riktiga namn och hela tiden har hans styrka varit textförfattandet. Ett textförfattande som berört allt ifrån de stora existentiella frågorna, religiösa tankar och olycklig kärlek. Den enda musiker jag kan komma på som skulle kunna […][...]

Historia, precis som livet, avgörs i de stora ögonblicken, av stora personer. Eller små personer i stora roller. Vanligen män. Ledare som går över is, som förklarar krig, som inger hopp, som blir skjutna. Inte minst i USA, där ju hela idén om framgång bygger på människans förmåga att resa sig över mängden och göra […][...]

När man har tunnelbanan som sin primära läsplats är det lätt att de böcker man läser blir indelade i två kategorier: Den första kategorin, som lyckligtvis är den allra vanligaste, består av böcker som man läser helt öppet och inte döljer för sina medpassagerare. Den andra kategorin består av böcker som man helst läser i […][...]