Vad är science fiction egentligen? Trötta science fiction-författare har svarat saker som att det är vad man pekar på när man säger science fiction, och för att gladeligen ägna hundra sidor enbart åt definitioner, som författarna i antologin Möjliga världar gör, ska man nog vara mer utpräglad akademiker än undertecknad. Men ju man tänker på […][...]

Livet i det här samhället är – i bästa fall – skittråkigt, och ingen aspekt av det är över huvud taget relevant för kvinnor. För civiliserade, ansvarstagande, spänningssökande kvinnor återstår bara att störta regeringen, eliminera det ekonomiska systemet, införa total automatisering, och förstöra det manliga könet. Valerie Solanas – innan hon blev föremål för Sara […][...]

Det var en gång en liten flicka som växte upp i en stad i norra Jugoslavien. Flickan spenderade mycket tid på sina morföräldrars gård där hon fördrev dagarna genom att springa runt i det mjuka gräset i äppelträdgården, klappa de lena, nykläckta kycklingarna och reta sin mormor genom att dra korna i svansen när mormodern […][...]

Att vi inte ser männen för alla män hör till mansforskningens grundteser. Ändå har kvinnlighet som konstruktion diskuterats i decennier medan konstruktioner av maskulinitet fått stå relativt oproblematiserade. Det menar Anja Hirdman, doktor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Stockholms universitet, som i flera studier uppmärksammat mans- och kvinnobilder i media. Föreställningarna om maskulinitet och femininitet […][...]

Prostitution har egentligen aldrig varit lagligt i Sverige. På artonhundratalet var dels utomäktenskapligt sex olagligt, dels måste alla ha ett lagligt arbete. Ändå såg man inte bara genom fingrarna med prostitutionen – på kommunal nivå höll man efter den på ett mer konserverande än motarbetande sätt. Under en period på 1830-talet drevs till och med […][...]

När Linda Skugges och Belinda Olssons antologi Fittstim kom ut 1999 blev den uppenbarligen en sorts Bibel eller inspirationsbok för en ny generation feminister. De senaste månaderna har det kommit åtminstone ett par uppenbara aspiranter på att föra den facklan vidare. Elin Alvemarks och Tove Lefflers Könskrig hör till dem. Gemensamt med föregångaren har boken, […][...]

Om man skulle läsa, eller se, Christina Herrströms Glappet med en högstadieklass eller något sådant så skulle man säkert kunna ha diskussioner om den hela terminen. Skulle man skriva en avhandling om den så skulle denna förmodligen ha någonting om det postfeministiska problemet i undertiteln. Det känns som om jag använt begrepp som idéroman och […][...]

”Ungdom” har en tendens att löjligt snabbt gå från något man är själv till en märklig, annorlunda grupp halvläskiga, halvrörande typer som klär sig underligt. (Seriöst, vad är det som är oklart i ”underkläder” som i konceptet kläder man har under, inte liksom ovanför, sina övriga kläder?) I alla fall. När man nu sitter där […][...]

Broderier heter Marjane Satrapis senaste serieberättelse. En titel som man kanske kan associera till kvinnlig gemenskap åt syjuntehållet – och det vore inte helt fel ute. När männen vilar på maten sätter kvinnorna i Broderier på samovaren, dricker te och utbyter skvaller och livsvisdomar. Men ”brodyr” kan också syfta på ingreppet att låta sy ihop […][...]

Kära läsare. Jag utgår ifrån att du är medveten om att det finns en massa böcker i världen som du aldrig har varken läst eller hört talas om. Det sägs att den siste personen som hade läst alla böcker som fanns var Gottfried Wilhelm Leibniz. Han dog 1716. Sedan fanns det så många böcker att […][...]