På 1700-talet skrev man fortfarande naturvetenskapliga avhandlingar om vampyrer, om ”verkliga fall” där någon stackars sate, företrädesvis på den östeuropeiska landsbygden, fick skulden för oförklarliga dödsfall eller andra störningar. Nu hör ju inte Anna Höglunds Vampyrer till dem, men den tar sitt avstamp i 1700-talets vampyrdebatt och i de litterära storhetstider som skulle följa, ända […][...]

Det är svårt att recensera en genrebesvikelse. ”Japansk skräck” står det på omslaget till Främlingar och omslagsbildens unga kvinna, helt nedsänkt i vatten som i dimma, med den skira vita klänningen och det svarta håret flytande bakom sig, för tankarna till ospecificerad japansk skräckfilm. Det är det här inte. Främlingar är däremot en spökhistoria. Spökhistorier […][...]

Sjuttonåriga Jannike Faltin jobbar för byrån nu, Byrån för Särskilda Efterforskningar, som är ett slags svenskt Arkiv X fast med mer vättar, magi och parapsykologi än utomjordingar. Under ett uppdrag hittar Jannike en liten flicka, som vid närmare efterforskningar visar sig ha varit försvunnen i 20 år. Fast hon är fortfarande fem år och har […][...]

Hur många historier det än berättas om dem – i böcker, på film och TV – verkar vi aldrig tröttna. Vampyrerna har länge varit en av populärkulturens främsta kelgrisar och på senare år har deras ställning stärkts ytterligare. Stephenie Meyers serie om tönttjejen och fangbangern Bella och hennes sexiga vamp-pojkvän Edward har orsakat internationell hysteri […][...]

Ibland är hemlängtan en schlager. Nostalgi och bekanta toner, igenkänning. Andra gånger är det en enkel känsla av tomhet. Och ibland, eller ganska ofta, är hemlängtan en bok. Jag hade turen att tillsammans med ett gäng andra svenskar få bo sju månader i Nicaragua förra året. Det var härligt på många sätt. Tropiskt klimat, fantastiskt […][...]

Vaknar. Läser Jan Myrdals Gubbsjuka. De två första meningarna lyder ”Det var hösten 1999. Jag var i Japan för att tala Strindberg för japaner till hundrafemtioårsjubiléet”. Jag tänker att det är bara Myrdal som talar Strindberg. Vi andra talar om Strindberg. Gillar det. Sedan läser jag Ajvide Lindqvists Människohamn. Det är spännande. I alla fall […][...]

Det snackas mycket skit – och inte alltid oförtjänt – om skandinavers förtjusthet i diskbänksrealism, svarta familjedramer och hyresrättsångest. Allt det där som folk i allmänhet kallar Norén oavsett om de faktiskt någonsin sett något av Norén. Tänk på de svältande barnen i Indien, snyt dig och sluta gnäll, så illa har vi det ju […][...]

Jannike, 16 år, har praktikplats på hembygdsmuseet där Elisabeth är intendent. Elisabeth är gravid, men vägrar avslöja vem fadern är. En morgon dyker en vätte upp och försöker mörda Elisabeth med en yxa. Lite oväntat en vanlig svensk vintermorgon, eller hur? Jannike blir dock inte så förvånad som hon kunde väntat sig, utan vet inituitivt […][...]

Nu är det nyårsdagen och du behöver en god bok att krypa in under filten i soffan med, om du orkar slita blicken från Ivanhoe vill säga. Då är det bra med en bok som passar för under filt-läsning. En som utspelar sig på blåsigt och stormigt Öland kanske, och har namn efter öländskt ord […][...]

Här har alla som gillar lite läskiga sagor med verklighetsförankring något att bita i! Per Gustavsson har samlat ihop sagor från olika delar av landet och fått Katarina Strömgård att illustrera dem. Historierna är korta, passar utmärkt för högläsning innan sänggående (om man nu inte har lätt för mardrömmar) eller i andra sammanhang där man […][...]