En 92-årig kvinna, mor och före detta barnmorska meddelar datumet för sin död. Hon ska ta sitt liv den 17 oktober. Det här är Noëlle Châtelets berättelse om sin mamma, en sorts metafiktion där hon i en bok märkt med moderns namn i svarta bokstäver, skriver om de sista månaderna fram till självmordet. Historien har […][...]

Ögats historia är en obscen bok. Det är Frankrike och det är tjugotal och den sextonårige berättarrösten träffar jämngamla Simone, som på första sidan konstaterar att tallrikar är till för att sätta sig i. Varpå hon sätter sig i kattens mjölk naken, varpå hela det sexuella drar igång och varpå ribban för boken sätts. Varpå […][...]

När Arthur Rimbaud var 21 år gammal övergav han litteraturen. Under fem år skapade han en lyrik och ett levnadsöde som utgör en avgörande del av bilden av den utanförstående, geniala poeten. I viss mån är det ofrånkomligt att inte se sambandet mellan Rimbauds vandringar mellan Charleville och Paris och alla efterföljande poeter, författare eller […][...]

Vad vi kommit att kalla odyssé är äventyrets postludium. Det är vår hjältes långa väg hem till balans och trygghet efter fullgjort klimax, lastad med tunga bördor av förluster, segrar och nederlag, tunga lärdomar och ömmande erfarenheter. Vad världen beträffar är han meningslös eftersom hans hjältedåd redan är utförda. För honom återstår resan hem till […][...]

Raymond Queneau hörde på 30-talet ett framförande av Bachs "Die Kunst der Fuge", i vilken ett och samma tema varieras fram och tillbaka, och beslöt överföra saken till litteratur. Alltså, Stilövningar från 1947 består av att samma scen berättas om och om igen, i olika stilar. 99 stycken, till och med. Ett härligt uppslag till […][...]

Romanens början: två människor, Edmée och Peter, är på väg från två olika håll mot samma plats. Målet är en anläggning för forskning i glaciologi på Antarktis, den ene ska sköta kommunikationen och den andre ansvara för den lika livsviktiga värmecentralen. En framtidsvision antyder att en relation kommer att veckla ut sig, samt att något […][...]

Fasornas trädgårdar är som en liten bärnsten som sköljts upp på en vemodigt dimmig strand. Skummet yr och sanden är av svart stoft under en himmel som sakta spricker upp och värmer min rygg. En välslipad bärnsten som bär på en omtumlande historia om två motståndsmän i Frankrike. I fångenskap möter de en tysk soldat […][...]

Åtta år gammal anländer författaren till Nigeria tillsammans med sin mor och bror. Där möter han sin far, en man som känns som en främling för honom. Familjen har levt ofrivilligt åtskilda under hela andra världskriget. Modern och sönerna har levt isolerat hos morföräldrarna i Frankrike, medan fadern har upprätthållit sitt arbete som läkare i […][...]

"Jag upptäckte Lovecrafts berättelser vid sexton års ålder och fördjupade mig genast i alla hans verk", inleder Michel Houellebecq sin betraktelse över författaren H.P. Lovecraft, och jag känner genast igen mig. Någonstans efter upptäckten av The Cure och pormaskar fann Lovecraft för en tid en plats även i mitt liv. Sen dess har det nog […][...]

Liksom i Budbäraren spelar Vargas även i Mannen som vände insidan ut på gamla folkskrönor. Berättelser som ekar fram i Alpernas dalar. Det är historier som pendlar mellan verklighet och fantasi och som kryddats med människans inneboende rädsla för det okända och något mörka. Mannen som vände insidan ut är det hett, svettigt och högsommar. […][...]