Tillhör ni den skara som under tråkiga stunder följer vad mönster de närvarande väggarna har att erbjuda? Det kan vara tapeter, men tapeter är med sina repetitiva mönster rätt enahanda att betrakta. Intressantare blir det när det uppstått sprickor i antingen i tapet eller väggens färg som slingrar sig i olika riktningar. Ni följer dem […][...]

Människan är ett känsligt djur av Rafael Donner består av fjorton essäer. I prologen berättar författaren om röster inuti sitt huvud och bjuder in till en dialog om ”det känsliga djuret människan”. Donner skriver självbiografiskt och urskuldar sig över sina ringa – tjugosju – år. I första essän Svaghet redogör han för när han filmar […][...]

Kvarnstenen. Det där stora, runda stenblocket är en tidlös accessoar om än en sällan särskilt klädsam sådan. Inte alla förmår bära upp dem och dessutom är de ofta omöjliga att åla sig ur utan att öronen följer med. Jag tänker mig att många föds med dem; de blir så att säga en gåva från världen. […][...]

”mer skitsnack om kvinnor än vad jag kan svälja” – så beskriver Gunilla Thorgren Bibeln på första sidan i sin granskning av kristendomens kvinnosyn, Guds olydiga revben. Revbenet är ju kvinnan, då. Skapad lite sådär i andra hand, av mannens revben. Underordnad, svag, lättledd. Synderskan som fick människan utkastad ur paradiset – och som fått […][...]

Hon är ojämn, Ebba Witt-Brattström. Ibland är hon spränglärt bildad och hisnande rolig, ibland blir hon som en karikatyr av sig själv. Ibland är hon briljant och ibland liknar hon en skiva som har hakat upp sig. Kulturkvinnan och andra texter är naturligtvis en fortsättning på och en pendang till Kulturmannen och andra texter, som […][...]

Om Henrik Bromanders båda tidigare romaner i hans romantrilogi om manlighet på olika sätt behandlade män i utanförskap, kroppsbyggaren och steroidmissbrukaren Johan i Riv alla tempel respektive näthataren Joel i Vän av ordning, så rör sig Bara en kram mer kring innanförskapets manlighet. Och den är på inget sätt mindre sunkig i Bromanders tappning. På […][...]

Virginia Woolf har i The Modern Essay (1925) formulerat några tankar kring vad som bör känneteckna en god essä. Hon slår fast att den, först och främst, ska vara ett nöje att läsa. ”The principle which controls it is simply that it should give pleasure.” Detta i sin tur ställer höga krav på författarens skicklighet […][...]

Fler än jag blev förmodligen på en gång förvånade och inte alls förvånade när Birgitta Ohlsson i början av sommaren öppet utmanade Jan Björklund om partiledarposten i Liberalerna. Å ena sidan har det ju varit på gång hur länge som helst. Å den andra: varför just nu? Att Ohlsson samtidigt debuterar som författare känns inte […][...]

Hur hade mödra- och förlossningsvården sett ut om det var män som födde barn? Hade det ansetts rimligt att behöva resa 30 mil till BB? Att behöva gå en kurs i bilförlossning? Eller att behöva vänta i åratal på vård för förlossningsskador, för att kunna gå på toaletten utan smärtor eller ha ett fungerande sexliv? […][...]

Det har gått tio år sedan ”ettan”, Maria Svelands debut- och genomslagsroman Bitterfittan. Huvudpersonen Sara har hunnit få tre barn och skilja sig och det är om livet efter skilsmässan som Bitterfittan 2 kretsar. ”Frihet, kärlek, systerskap” står som ett slags underrubrik eller motto på romanens framsida och den som läst Svelands och Katarina Wennstams […][...]