Fler än jag blev förmodligen på en gång förvånade och inte alls förvånade när Birgitta Ohlsson i början av sommaren öppet utmanade Jan Björklund om partiledarposten i Liberalerna. Å ena sidan har det ju varit på gång hur länge som helst. Å den andra: varför just nu? Att Ohlsson samtidigt debuterar som författare känns inte […][...]

Hur hade mödra- och förlossningsvården sett ut om det var män som födde barn? Hade det ansetts rimligt att behöva resa 30 mil till BB? Att behöva gå en kurs i bilförlossning? Eller att behöva vänta i åratal på vård för förlossningsskador, för att kunna gå på toaletten utan smärtor eller ha ett fungerande sexliv? […][...]

Det har gått tio år sedan ”ettan”, Maria Svelands debut- och genomslagsroman Bitterfittan. Huvudpersonen Sara har hunnit få tre barn och skilja sig och det är om livet efter skilsmässan som Bitterfittan 2 kretsar. ”Frihet, kärlek, systerskap” står som ett slags underrubrik eller motto på romanens framsida och den som läst Svelands och Katarina Wennstams […][...]

Vi kastas in i en spårvagn där berättarjaget lyssnar på sin väninna som uppgivet berättar om den nya generaldirektören på Verket. Han har befordrat de manliga kontoristerna till chefer och de kvinnliga kamraterna har fullt sjå att hinna med arbetsuppgifterna med ännu fler chefer som ”springer i vägen”. Huvudpersonen är iklädd nyinköpta blå silkesstrumpor och […][...]

Liten handbok i konsten att bli lesbisk​ är enligt förordet född ur författarnas frustration över att ständigt höra sina straighta vänner beklaga sig över sina heteroförhållanden, och avsluta med “jag önskar att jag kunde bli lesbisk”. Tesen som Mian Lodalen och Matilda Tudor för fram är ungefär “vill du så kan du”. Och de gör […][...]

Det verkar vara snarare regel än undantag att inleda en recension av Anna Dahlqvists Bara lite blod med en liten exposé över hur menstabut nu är brutet. Ja, i alla fall i Sverige och i alla fall bland oss som hyllar Liv Strömquists sommarprat om mens 2013, SVT:s Kobra-avsnittet med samma tema och serieantologin Kvinnor […][...]

Vad? A som i Amalia Eriksson B som i Barbro Westerholm C som i Christina Piper … Ö som i Öxabäcks damlag För varje bokstav en person eller grupp kvinnor som på olika sätt presterat, kämpat eller förändrat. På endera viset gjort skillnad för sig själv eller andra. En kort presenterande text, som en lockande […][...]

Kanske får redan rubriken en del läsare att protestera – finns det ens en vänster i amerikansk politik? Vänsterhågade Bernie Sanders-entusiaster tycker kanske att den fanns med honom, men med henne? Etablissemangspolitikern Hillary Clinton? En höger finns ju onekligen – jag vågar nog drista mig till att kalla det ”idiothöger” i det här läget – […][...]

Jag har aldrig haft något särskilt levande förhållande till siffror, så där som en del andra verkar ha. Siffror talar sällan till mig. Undantaget är möjligen årtal och nyckeln förstås att årtal i själva verket inte alls är siffror. De är berättelser. Ta Ada Nilssons livstid: 1872 – 1964. 1960-talets stora steg mot kvinnlig och […][...]

Rosa har inte fått sin mens än. Kanske har alla andra det. Om hon tar på sig sin magtröja tittar killar på henne. Det känns först kul. Sen jobbigt. Sen blir jag arg. Eller rättare sagt, ledsen. För att min kropp inte känns som min. Jag vill inte att gubbar ska titta på min kropp […][...]