Den historiska vikingatiden har nog få missat, som ett nordiskt unikum mellan järnålder och medeltid, förhistorisk och historisk tid. Men den kulturella vikingatiden? Vad är det för något? Denna kulturhistoriska epok lanseras (åtminstone så vitt jag vet) i Håkan Strömbergs bok Vikingen har visst horn, och avser perioden från 1800-talets början fram till idag, när […][...]

”Kung Karl, den unge hjälte”, diktade Esaias Tegnér 1818. Då hade Karl XII visserligen varit död ett århundrade. Det är ändå svårt att förstå hur den där nationalromantiska, hjältedyrkande bilden kom att växa fram. Det blir inte mindre svårt av att läsa Magnus Västerbros Tyrannens tid. Om Sverige under Karl XII. Titeln säger förstås en […][...]

Europa och USA genomlider en nationalistisk backlash. Alltmer högljudda röster ropar på stängda gränser. Allt fler önskar betona det egna folkets särart och nedvärdera andras. I denna tid är Lars Lönnroths bok Det germanska spåret därför välkommen. Det är en litteraturvetenskaplig översikt i behändigt format som ska vara tillgänglig för den som saknar förkunskaper, men […][...]

Nationaldagen har aldrig varit min helgdag. Den, eller dess föregångare, är ett borgerligt påfund med rötterna i förra sekelskiftets nationalistiska strömningar. Från min egen barn- och ungdom minns jag den främst som ett tråkigt skolobligatorium som inte sällan ledde till tjafs med nynazistiskt influerade bråkstakar. Att den på senare år fått funktionen att många orter […][...]

Alice Tegnér, född Sandström, föddes i Karlshamn den 12 mars 1864, i år är det alltså 150 år sedan hon föddes. I samband med detta firande utkom boken Alice Tegnér: musikskapare. Det är Alice Tegnér Sällskapet, där bland andra Alices barnbarn Björn Tegnér finns i styrelsen, som har arbetat fram boken. Sällskapet som bildades 2006 […][...]

I dessa spalter kunde man för någon vecka sedan (18/7) läsa en recension av en analsexpraktika, dvs. en handbok i analsex. Författaren gav tips på allehanda tekniker och ställningar och berörde de olika tabun som finns kring detta slags sex. Det är hemligt och förbjudet, och som bekant smakar ju förbjuden frukt bäst. Att en […][...]

Emilie Flygare-Carléns roman Skjutsgossen utkom 1841, året före hennes stora genombrott med Rosen på Tistelön. Skjutsgossen var den första roman som kom ut med hennes nya efternamn Carlén. Hon hade gift sig samma år. Handlingen i romanen är förlagd till Bohuslän, men där slutar alla likheter med Rosen på Tistelön, även om Skjutsgossen inleds väldigt […][...]

Jag minns en scen ur filmatiseringen av Rostands drama Cyrano de Bergerac: En tjänarinna kommer inrusande till den sköna Roxanne med ett brev som skjutits in under ytterdörren till bostaden. Roxanne läser det tyst för sig själv och svimmar sedan – tagen av de känslor som brevskrivaren lyckats överföra från hjärtat till bläcket. Scenen, där […][...]