Lisa Zetterdahl romandebuterar med en suggestiv – och något bångstyrig, skildring av ett stilla villaområde som borde vara tillrättalagt och civiliserat, men som hotas av ”det vilda” i olika former. Romanen är uppdelad i tre delar som bara löst hänger samman med varandra och som tar avstamp i tioåriga Esthers liv. Esther balanserar på gränsen […][...]

Alla barn vill vara som alla andra. Att föräldrarna ska tycka om varandra. Att familjen ska accepteras av sin omgivning. Att mamman ska accepteras. Romanen Glöm bort din saknad är Ann-Luise Bertells tredje roman. Den är en sorts fortsättning på hennes första roman Vänd om din längtan (2016) men kan läsas helt fristående. Den lilla […][...]

Få svenska författare är väl så förknippade med julskildringar som Astrid Lindgren. I såväl Pippis Villa Villekulla som i Emils Katthult, Madickens Junibacken, i Bullerbyn liksom på Bråkmakargatan firas det jul så det står härliga till. Dessutom skrev Astrid Lindgren ett antal fristående julberättelser som har getts ut på nytt de senaste åren. 2012 kom […][...]

En avgörande livshändelse som rubbar vardagen skapar utrymme för reflektion över den del av livet som passerat. Att blicka bakåt och stanna upp i nuet kan bli en del av överlevnaden.   I Barndomsbrunnen är det Göran Greider som tar oss med på den resan genom sin uppväxt i Vingåker och sitt liv efter att först ha fått diagnosen […][...]

Margit Silbersteins biografiska berättelse Förintelsens barn handlar om hur det är och har varit att vara barn till överlevande efter Förintelsen. Att överleva något som nästan var en omöjlighet att överleva – att ofta vara den enda överlevande av en hel stor familj, släkt, civilisation – blev för många ett livslångt trauma och påverkar efterlevande […][...]

Miranda växer upp i en dysfunktionell familj i en villa i en Stockholmsförort på 1970-talet. På utsidan ser det länge normalt ut men där inne ekar tysta rop på hjälp. Ett havererat äktenskap som fortlöper bara för att det måste göra det. Modern Gerda som vill vara något annat än bara en mor och är […][...]

På omslaget till den engelska översättningen av Nelly Arcans debutbok Whore tittar hon på dig, läsaren, genom ett rött kors som täcker hela omslagsbilden. Titeln, Whore, framstår som ett löfte om att här, i den här boken, ska du få insyn i den prostituerades värld. Låter det spännande? Kanske snaskigt till och med? En av […][...]

Efter min första läsning av romanen Fyra döttrar av Ann-Sofi Carlsson är jag konfunderad. Bokens innehåll, intrig är motbjudande. Jag brukar inte heller läsa deckare eller se serier med brutala kvinno- och barnamord. Jag hoppar också gärna över brottsnotiser i dagtidningar. Min reaktion ger mig ingen ro och jag läser boken på nytt. Vem är […][...]

Gattet har redan hunnit ges ut flera gånger – först 1981 och sedan 2009 på Norstedts, och förra året kom alltså ytterligare en nyutgåva hos Modernista med ett förord av Eva Runefelt. Ysukue Naganos omslagsbild fångar det komplexa innehållet väl: ansiktets lena hudytor, vattendjurets vackra och vassa fenor, betraktandet genom en mask, barnets skörhet. De […][...]

För den som tidigare läst Tove Janssons Sommarboken är upplägget i Bildhuggarens dotter bekant, även om stilen är något annorlunda. Båda böckerna är ett slags mellanting mellan en novellsamling och en roman, med kapitel som är fristående berättelser, samtidigt som de ändå tillsammans utgör en helhet. Om Sommarboken riktar sig samtidigt både till vuxna och […][...]