Flegmatikern, sangvinikern, melankolikern och kolerikern. Thomas Eriksons bok handlar om en modell för mellanmänsklig förståelse som kallas DISA-språket och som skapats av William Moulton Marston för cirka åttiofem år sedan. Den bygger i stora drag på de Hippokratiska personlighetstyperna. Dessa typer är för all del såpass allmänmänskliga att många andra kulturer och samhällen i ett […][...]

Ska vi arbeta för att leva eller leva för att arbeta? Frågan finns där hela tiden, men liksom i skuggan av Den enda vägens politik: arbetslinjen. Deviser om att ta ekonomiskt ansvar, att politikens viktigaste uppgift måste vara att ”skapa jobb” präglar allt, ljuder så högt att ingen annan riktigt lyckas komma till tals. Men […][...]

Jovisst. Det känns ju som att vi ältat de här frågorna ganska många gånger nu, vi på vänsterkanten. Hur kunde högern inte bara vinna valet 2006 utan också behålla makten i valet 2010? Handlade det verkligen bara om en stilistisk re-make? Om att lämna pärlhalsbanden hemma och säga ”valfrihet” istället för ”privatiseringar”? Ältandet till trots: […][...]

Vad har hänt med Sverige? Vad har hänt med det Sverige som byggde på idén om att alla är värdefulla, att alla har rätt till samma förutsättningar, att den lilla människan skulle skyddas mot övergrepp? Det Sverige som lagstadgade om arbetsrätt och sjukersättning, om sommarläger för stadsbarn och drägliga pensioner för dem som burit landet […][...]

I slutet av 1960-talet blev tevefilmatiseringen av John Galsworthys romanserie Forsytesagan en stor internationell succé och ett par skådespelerskor med tjänstefolk i släkten tänkte att vad tusan. Någonstans i utkanten av den gripande släktsagan fanns människor som lagade och dukade familjens Forsytes vackra middagar, som höll ordning i deras ståndsmässiga hem och på alla deras […][...]

I Ge och ta delar Adam Grant in människor i tre kategorier. Givare, tagare och matchare. Det är precis som det låter. En del människor tar, en del ger och en del har noga koll på att tagande och givandet är reciprokt. Efter att ha studerat organisationer och arbetsplatser upptäckte Grant att de människor som […][...]

Kvinnorna håller på att ta över världen. Oavsett om det framförs med försiktig optimism eller skräckblandad avsky känns det som att det påståendet förföljt oss det senaste decenniet. Och det är svårt att inte associera till de där berömda klassrumsstudierna som visar att när pojkar och flickor tar lika stor plats i klassrummet så upplever […][...]

Över- och medelklassen skriker efter billig hemhjälp. Inte tillräckligt många är beredda att ta de ofta slitiga, dåligt betalda och socialt utsatta arbetena. Samtidigt köar potentiell arbetskraft vid Sveriges gränser. Vad gör man som regering i det läget? Låter arbetsmarknaden reglera sig själv, med ökade kostnader för över- och medelklassen som följd? Eller griper in? […][...]

Huset består av en samling poetiska texter som på olika sätt gestaltar arbetet och tillvaron på en socialförvaltning någonstans i Sverige. Formgivningen av boken samspelar med dess innehåll – det är grått och sterilt och ekande tyst, precis så som jag föreställer mig de lokaler där försummade socialtjänstemän tvingas se sig själva försumma de barn […][...]

Chefen på förlaget där Liv praktiserar är både manisk och excentrisk. Det är två viktiga egenskaper när man gör något så viktigt och meningsfullt som att driva ett fint förlag med anor. Att det är ett dygnetruntjobb är självklart, och även obetalda praktikanter förväntas ställa upp dygnet runt vilket chefen upprätthåller genom att skicka sms […][...]