Vill du ha spänning men hatar överraskningar? Då är det här helt rätt bok för dig! Kate Quinn tar dig till Sibirien, Tyskland, Österrike, Polen och USA och det är full fart mest hela tiden. Om du tror att vet hur det slutar, efter att ha fått alla huvudpersonerna presenterade för dig, har du förmodligen […][...]

Binti lever i en värld med interplanetära förbindelser, men hennes folk, Himba, är ett folk som håller sig för sig själva. De utgör en minoritet i det framtida Afrika (i Namibia-trakten, tror jag) där berättelsen tar sin början, och även om de säljer sin avancerade teknologi till andra folk lämnar de inte själva sin by, […][...]

Huvudpersonen i Nnedi Okorafors fantasyroman Vem fruktar döden föds som ewu, produkten av en brutal krigsvåldtäkt. Hennes mor stapplar efter våldtäkten ut i öknen för att dö, men hon dör inte. Istället föder hon en dotter som hon ger namnet Onyesonwu, ”Vem fruktar döden?”. Mor och dotter lever ensamma i öknen som nomader, tills Onyesonwu […][...]

Poetry is that which is worth translating. Så inleds Eliot Weinbergers essä om översättningens konst, som närläser 19 olika versioner av samma dikt av den kinesiska poeten Wang Wei från 700-talet. Först presenteras dikten i original med de kinesiska ideogrammen, kort förklarade. Därefter följer en translitteration enligt pinyin-systemet, som utgår från modern kinesiska (alltså inklusive […][...]

Har man sett The Breakfast Club är det svårt att inte se scenerna framför sig när man slår upp En av oss ljuger. Vi har de viktigaste komponenterna på plats, en osannolik grupp elever som fått kvarsittning, och som tvingas komma varandra mycket närmare än de någonsin förutsett, eller velat. Fem får kvarsittning. Bara fyra […][...]

Den banala ondskan. Det är ett begrepp som hela tiden gör sig påmint i mitt huvud när jag läser Emma Clines kortroman (eller novell, vilket den först publicerats som) Harvey. Den banala ondskan. Begreppet myntades av filosofen Hannah Arendt, när hon bevakade rättegången mot nazisten Adolf Eichmann. Är det ett begrepp som är tillämpbart på […][...]

För fem år sedan publicerade sportbloggen SB Nation en artikel med rubriken ”What Football Will Look Like in the Future”. Författare var en av bloggens redaktörer, Jon Bois, och de inledande raderna ser först ut som vilken artikel som helst, med snärtiga meningar som ska väcka läsarens intresse: It’s clear that the sport of football […][...]

I just wanted to write this Indigenous Nancy Drew story that I wished I had read when I was a teen. Så säger Angeline Boulley i en intervju. Hon kom på idén till boken som 18-åring, började skriva när hon var 45, och 10 år senare var den klar. Nu har jag den i min […][...]

Evie har förlorat hoppet om kärleken. Det började när hon kom på sin pappa med att ha en affär. Efter föräldrarnas skilsmässa ter sig de romantiska böcker hon tidigare älskat platta och osannolika. Kärlekshistorierna har förlorat sitt skimmer. Evie samlar resolut ihop sina gamla favoritböcker och cyklar till biblioteket. Som är stängt. På väg hem […][...]

En tonårskille kliver in i en hiss på sjunde våningen. Sextio sekunder senare stannar hissen på markplan, och det är dags att kliva av. Egentligen är det vad som händer mellan första sidan och sista i Jason Reynolds roman Long way down. Samtidigt händer såklart en hel del. För varje våning kliver det på någon […][...]