Recension

: Jägarinnan
Jägarinnan Kate Quinn
2020
Harper Collins Nordic
5/10

Fartfyllt från tiden för andra världskriget

Utgiven 2020
ISBN 9789150947069
Sidor 640
Orginaltitel The Huntress
Översättare Helena Dahlgren
Först utgiven 2019

Om författaren

Kate Quinn (f. 1981) är bosatt i Kalifornien, USA. Hennes debut som författare skedde år 2010 med romanen Mistress of Rome som utspelar sig i det historiska Rom. Kodnamn Alice är den första romanen som översatts till svenska. Jägarinnan nominerades till Bonnierförlagens Årets bok 2020 i Sverige.

Sök efter boken

Vill du ha spänning men hatar överraskningar? Då är det här helt rätt bok för dig! Kate Quinn tar dig till Sibirien, Tyskland, Österrike, Polen och USA och det är full fart mest hela tiden.

Om du tror att vet hur det slutar, efter att ha fått alla huvudpersonerna presenterade för dig, har du förmodligen rätt. Men du blir å andra sidan genuint underhållen hela vägen utan att behöva hålla järnkoll på ledtrådarna. De presenteras så många gånger att även den mest ouppmärksamma läsare inte kan undvika att få klart för sig hur det hänger ihop.

Vem spelar med i detta internationella drama? Huvudsakligen är det engelsmannen Ian och amerikanen Tony som jagar krigsförbrytare och ser till att få dem dömda för sina brott. I jakten på ”Jägarinnan” får de dessutom hjälp av Nina, ett gammalt flygaress från Sovjetunionen. På andra sidan Atlanten har vi unga Jordan som vill bli fotograf, hennes far antikhandlaren Dan McBride och dennes nyblivna hustru Anna som med dottern Ruth flytt från Europa. Inte helt oviktig för händelseutvecklingen är Jordans highschoolsweetheart Garrett, restaureraren Herr Kolb, Ians yngre bror Sebastian och Ninas försupne far. Och sedan finns det ett par till som mest dekorerar romanen med tidsfärg, som till exempel Kamrat Stalin.

Förutom att det hela var ganska förutsägbart, så blev det allt lite långrandigt i Quinns ändlösa beskrivningar av flygningar och nattliga bombräder. Och vi snackar inte om hur sannolika de scenarierna som spelas upp är och hur tillfälligheterna verkligen spelar våra hjältar i händerna. Nej, det fäster vi oss inte vid utan vi uppskattar i stället att Quinn har gjort gedigna efterforskningar inför skrivandet! Och vad hon kom fram till, det beskriver hon med all önskvärd tydlighet i det tio sidor långa efterordet.

Sammanfattning: Vill du bli underhållen på en lång tågresa när koncentrationen inte är på topp hela tiden? Då är den här romanen PERFEKT! Vill du ha spänning in till sista sidan? Välj en annan spänningsroman.

Carina Middendorf

Publicerad: 2022-04-30 00:00 / Uppdaterad: 2022-04-25 11:06

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #8780

Inga kommentarer ännu

Kommentera

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?