Lite överraskande är det när baksidetexten vill marknadsföra en roman om en barnsoldat med att den är skriven med ”värme och humor”. Hur skulle det se ut – skojfriska upptåg där handgranater maskeras som vattenballonger? Eller har någon på förlaget förväxlat etiketten med egentligen avsedda säljklyschor som ”krigets vansinne” och ”stridens hetta”? Biyi Bandele berättar […][...]

På Bok- och biblioteksmässans första dag och näst första timma anordnade Översättarcentrum ett seminarium där tre översättare av afrikanska författare diskuterar utifrån frågorna ”Vad väljs ut och vad väljs bort när afrikansk litteratur ska översättas och introduceras i den postkoloniala världen?” och ”Hur korresponderar de lokala litteraturscenerna med den internationella litteraturmarknaden?”. Stefan Jonsson, litteraturforskare och […][...]

Den lila hibiskusen, framexperimenterad och sällsynt bland de annars röda blommorna, växer hos Kambilis faster Ifeoma. Den är långt ifrån det enda som växer där. Hos fastern får tonåringarna Kambili och hennes bror Jaja en fristad. Fastern, som är universitetslärare, har det betydligt sämre ställt ekonomiskt, men stämningen i hennes familj är en helt annan. […][...]

Vad är det som går sönder i ett land under diktatur, ett land där man inte kan lita på någon? Det där som går så snabbt att bryta ner, men är så oerhört svårt att vinna tillbaka igen. Människors tillit. Richard Wilkinson och Kate Pickett skriver om den i sin Jämlikhetsanden som en av faktorerna […][...]

”Myllrande” är ett ord som av någon anledning ofta ligger nära till hands så fort man ska beskriva skildringar utanför den alltigenom västerländska litteraturen. Sådant väcker alltid lite varningsflaggor. Men jag kan ta mig tusan inte komma på något mer träffande ord för att beskriva Wole Soyinkas Aké – barndomsåren. Boken i sig själv skildrar […][...]

Den berömde författaren John Coetzee är död. I hans fotspår reser författarkollegan mr. Vincent som ska skriva en biografi om honom. Sommartid är en slags redovisning av hans arbetsprocess, en inblick i Coetzees kvarlämnade anteckningar och de oredigerade intervjuer han gjort med kvinnorna (och en man) som stod Coetzee nära. Eller inte ens nödvändigtvis nära. […][...]

Vad gör man när man alltid haft högsta betyg i engelska och så plötsligt fattar man inte ett ord? Vad gör man när hela ens uppfostran varit en förberedelse inför äktenskapet, det rena äktenskapet, ingått mellan oskulder, och så plötsligt är den förbjudna åtrån där och rätt vad det är även graviditeten? Vad gör man […][...]

Det är svårt att vara man, säger Elvis Okés far till honom. Måttet på en man brukade vara hans namn och hur gott det var, och det namnet – den hedern – måste man vara beredd att försvara både mot yttre och inre hot. Elvis far heter Sunday. Hans bäste vän heter Redemption. Själv heter […][...]

När den svenska serien Rederiet år 2002 slutligen lades ner, var det inte bara miljoner svenskar som följt med under de 318 avsnitten, utan serien gick ju även på export. Så under några år kunde även den egyptiska tv-publiken varje vecka följa intrigerna runt maskinisten Gustav, ägaren Reidar och bartendern Joker på Finlandsfärjan Freja. Men […][...]

14 kilometer. Så långt är det mellan Marocko och Spanien, Europa och Afrika, kristendom och islam, rikedom och fattigdom. För att jämföra, det är alltså ungefär avståndet från Botkyrka till Riksdagshuset, men ändå är skillnaden så mycket… OK, kanske inte det bästa exemplet. Det är inte långt, i alla fall. I Tanger sitter Azel och […][...]