Det är underligt hur mörker och misär ibland kan framstå som det mest utmärkta ämnet för lyriska beskrivningar. Den fiktiva centralafrikanska stad som Konturer av den dag som nalkas utspelar sig i är en hård smältdegel av förtvivlan och girighet, en solhet dammande virvel av postkoloniala effekter. Religionen har blivit hårdvaluta, en handelsvara för folket […][...]

Mandala Mankunku föds när männen är ute på jakt och kvinnorna är på fälten. Han föds utan andra vittnen än sin moder och vissa tivlar på att han verkligen blivit född. Om den märkliga pojken med gröna ögon inte är av en kvinna född, kommer han då att en dag dö? Mandala växer upp till […][...]

I Europa verkar allting som rör islam vara oupplösligen knutet till en politisk diskussion. En diskussion som inte handlar om identitet och ursprung, utan ständigt söker sig ned till en grundläggande enfaldig fråga: kan vi leva med dessa människor? Frågan är inte bara starkt förenklad. Den är så klart formulerad ur ett strikt västerländskt perspektiv. […][...]

Hela tiden frågor. En kvinna utan barn, vad är det för en kvinna? Vilken kvinna kan döda sitt barn? Varför, hur och vad hände sedan? Véronique Tadjo vrider och vänder på den sydafrikanska myten om drottningen Pokou som kastar sitt enda barn i floden för att befria sitt folk Baule. Gjorde hon det frivilligt? Vad […][...]

Berättelsen om den tolvårige Ishmaels tid som barnsoldat i Sierra Leone känns som en nyhetsuppläsning. Detta gör sig gällande på två plan. Språkets vardaglighet går mellan händelser och minnen med en jämn ström som påminner om en så kallad överbollning i nyhetssändningar. Det är till viss del en barndomsskildring som vem som helst kan relatera […][...]

”Kan man fortsätta att älska ett land som man inte längre känner igen?” I Länkar, Nuruddin Farahs fjärde roman på svenska, återvänder huvudpersonen Jeebleh till sitt hemland Somalia. Precis som Farah själv har Jeebleh levt länge i exil och under den tiden har hans mor dött. Han bäste vän Bile har tillbringat sjutton år i […][...]

Ophelias resa handlar om Ophelia Haanyama Ørum som kommer från Zambia men under ett besök i Sverige 1991 får diagnosen HIV, långt innan det fanns mediciner eller ens särskilt mycket kunskap om sjukdomen. Boken beskriver sedan hennes resa mot acceptans och ett starkt engagemang för upplysning och vård. Jag tänker mig, kanske fördomsfullt, att det […][...]

Det finns många legender i världen. En av de äldsta berättar om hur folket i Babel bestämde sig för att bygga ett torn hela vägen upp i himlen. Men Gud fader harmades i vanlig ordning därutav och nöjde sig inte med att riva tornet utan såg också till att från och med nu skulle alla […][...]

När jag tänker på diktaturer tänker jag ofta på stora väggmålningar, kitschiga porträtt av Ledaren som upptar det offentliga rummets husfasader och byggnader. I Hisham Matars debutroman Ingen i världen hänger Sloomas mamma upp en kolossal tavla föreställande "överste Muammar Kaddafi, ledare för den libyska folkrevolutionen" mitt på vardagsrumsväggen. Allt är, förstås, ett spel för […][...]

Redan från början är det cementerat att Magersfontein, O Magersfontein av sydafrikanske Etienne Leroux är en viktig roman. Boken, som när den kom ut på 1970-talet i Sydafrika bannlystes av apartheidregimen, lär ha bidragit till att landets dåvarande litteraturcensur föll samman, och Leroux författarkollega, den flerfaldigt prisbelönte André Brink, har rubricerat Magersfontein … som ”en […][...]