Nyhet

Vilka bilder får vi från Afrika?


Bok- och biblioteksmässans första dag och näst första timma anordnade Översättarcentrum ett seminarium där tre översättare av afrikanska författare diskuterar utifrån frågorna ”Vad väljs ut och vad väljs bort när afrikansk litteratur ska översättas och introduceras i den postkoloniala världen?” och ”Hur korresponderar de lokala litteraturscenerna med den internationella litteraturmarknaden?”. Stefan Jonsson, litteraturforskare och kritiker på Dagens Nyheter samtalade med Jan Ristarp, Kristina Ekelund och Tetz Rooke, som har översatt böcker bland annat från Nigeria och Sydafrika, Marocko och Algeriet respektive Egypten och Sudan. Alla har de översatt från kolonialspråk, franska, engelska respektive arabiska – även om arabiskan inte har samma kolonialkänsla som de två tidigare.

De tomma stolarna i den ganska stora salen får symbolisera allt som valts bort innan det kommit från Afrika till oss, säger Stefan Jonsson i sin inledning. Hans första fråga är därför vad dessa översättare tycker saknas på årets Bokmässa, vad de tycker borde funnits på mässan som inte finns här. Svaren blir att det givetvis är glädjande att det alls kommer fokus på Afrika, men att berättelserna som inte nödvändigtvis speglar något typiskt afrikanskt saknas – förlagen vill ha ”bilden av Afrika”, inte en berättelse som kanske är allmängiltig.
Tetz Rooke, som översätter från arabiska:

De böcker som betytt något för mig när det gäller arabiska författare från Afrika, de har inte berättat historier om bara det land eller den kultur där handlingen utspelas. De har en annan dimension, en symbolisk, metaforisk dimension.

Han undrar också rent allmänt var de arabiskspråkiga författarna blivit av, eftersom de tydligen inte är på Bokmässan. Tetz vill apropå allmängiltiga berättelser tipsa om boken Stenblödning som gavs ut på svenska 2003, men som helt försvann i mängden, ”ingen nämnde den”.

Kristina Ekelund, som översätter från franska:

Jag tycker främst de yngre saknas, den nya författargenerationen. Jag saknar de inhemska förlagens närvaro, t.ex. Le Fenec, baserat i Casablanca, och de författare som dessa har. Nu filtreras allt via de franska förlagen.

Stefan Jonsson undrar om det finns några författare på mässan som skriver på sitt afrikanska språk, och det gör det på ett vis: NgÅ©gÄ© wa Thiong’o, som framträder på fredag kl. 16 (ingår i entrébiljetten) och på lördag kl 10 (seminariekort krävs), skrev ett tag på kikuyu, sitt modersmål, och grundade rentav en teater där pjäser spelades på samma språk. Den fick stänga och wa Thiong’o själv fängslades och fick fly. Jan Ristarp, som besökt wa Thiong’os hemtrakter, konstaterar att det var helt sensationellt att han skrev på hemspråket – till och med småpojkar kände till denne roman- och pjäsförfattare tack vare det. Kristina Ekelund jämför med Enkelt förflutet av Driss Chraibi, som räknas som en av de första moderna, marockanska romanerna – den kom ut först på 1950-talet. Det tar lång tid att utveckla ett litteraturspråk, men det har vi i de gamla litteraturländerna glömt.
Översättarna konstaterar också att läsovanan är stor, berättelser förs vidare muntligt. Ett exempel är Kapstaden i Sydafrika, där Jan Ristarp säger att det i princip bara är på juldagen (när folk är hemma och firar) som det inte finns någon enda offentlig poesiuppläsning någonstans i staden, annars kan man hitta sådana när som helst.

Som avslutning undrar Stefan Jonsson hur vi nu ska gå vidare för att sprida den afrikanska litteraturen?
Jan Ristarp konstaterar att

Afrika är en kulturell, dynamisk stormakt

och att en samordnad struktur mellan förläggare, författare och översättare vore ett drömscenario. Ett internationellt Litteraturens Hus med internationell inriktning och en naturlig del för kunskapsodling av den litteratur som skrivs och ges ut i Afrika. Tetz Rooke håller med och konstaterar att det afrikanska inte finns på den mentala kartan hos oss i Europa, rent allmänt, så för att upprätthålla ett långsiktigt arbete behövs sådana platser och pengar.

Foton: Claes Janson (Invigningen) och Tommy Arvidson (Sefi Atta)

Irene Elmerot

Publicerad: 2010-09-23 21:31 / Uppdaterad: 2010-09-25 12:40

Kategori: Nyhet

Inga kommentarer ännu

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?