Det är nyårsnatt och de första skälvande timmarna av 1896 när sömmerskan Hildur ger sig ut på den mörka innergården för att använda latrinen. Hon hoppas att den kalla vinterluften ska få henne att vakna till så att hon orkar sitta uppe och sy ytterligare någon timme – i den trånga enrummaren är det svårt […][...]

Jonas Gardell är en av de starkaste svenska litterära rösterna. Han debuterade 1979 med diktsamlingen Den tigande talar, men det är framför allt sedan 1990-talet som han har berört svenska läsare på bred front, inte minst med de självbiografiska romanerna En komikers uppväxt, Ett ufo gör entré och Jenny, och för tio år sedan kom […][...]

År 1852 sprider sig en stor brand i staden Vasa som ligger i västra Finland. Många förlorar sin arbetsplats när allt som återstår är rykande ruiner. Betty (också kallad Bitt) återvänder till mor, far och syskon på landet. Hon kan bara stanna där en kortare tid eftersom de många munnarna att mätta helt enkelt är […][...]

På litteraturlistorna över viktiga engelskspråkiga författare återkommer ofta Henry James (1843 – 1916). Han föddes i Nordamerika men var mestadels bosatt i Europa, där han ingick bland exilamerikaner som vistades i London, Paris, Venedig och Rom. För professorn, journalisten och författaren Colm Tóibín är relationen till James sannolikt både bred och djup. I vår svenskspråkiga […][...]

När jag öppnar en bok, vars titel lockat min nyfikenhet, vill jag oftast känna mig välkomnad. Textens stil eller innehåll ska ha någon sorts dragningskraft. Alternativt vill jag känna att författarrösten är angelägen om att vilja förmedla något till mig. När jag läste de första tjugo sidorna av Christa Wolfs Landet som icke är blev […][...]

När Sara Lövestam går i mål med sin Monika-trilogi ställs huvudpersonen inför nya val. Hon har kämpat med sin ofrivilliga barnlöshet i över elva år, och slutet av andra boken, Bära och brista, gav visst hopp om att hon skulle kunna förlika sig med den. Landa. I Nu levande har Monika dock en ny man […][...]

Romanen Gustave Eiffel och kärleken av Nicolas d’Estienne d’Orves bygger på spelfilmen Eiffel, som kommer att visas på de svenska biograferna senare i vår. Av filmtrailern att döma rör det sig om ett kostymdrama av det maffigare slaget. Enligt hörsägen den kostsammaste franska filmen i mannaminne och under läsandets gång kommer jag på mig själv […][...]

Den historiska vikingatiden har nog få missat, som ett nordiskt unikum mellan järnålder och medeltid, förhistorisk och historisk tid. Men den kulturella vikingatiden? Vad är det för något? Denna kulturhistoriska epok lanseras (åtminstone så vitt jag vet) i Håkan Strömbergs bok Vikingen har visst horn, och avser perioden från 1800-talets början fram till idag, när […][...]

En krets av adliga personer har en klubb i en liten rysk stad. Man spelar whist och utbringar skålar för den ryske bonden. Det är 1860-tal och tsaren har nyligen fattat beslutet att befria de livegna från sina månghundraåriga fjättror. Men i praktiken lever många av underklassens fattigaste kvar på godsen i samma beroendeställning som […][...]

Samhället för 200 år sedan har sina likheter med vår tid. Det slår mig när jag läser Gösta Arvidssons bok om Lars Johan Hierta. Är möjligen Aftonbladets grundare lite bortglömd i vår tid? Det är i så fall orättvist. Adelsmannen Lars Johan Hierta kämpade inte bara för tryck- och pressfrihet, utan också för bättre representation […][...]