Livet har hamnat i ett mittemellan för huvudpersonen i romanen I sommar blir det nog bättre. Orsaken är en pojkvän som gjort slut utan förvarning. Huvudpersonen är sannerligen inte någon romantiker som haft orealistiska föreställningar om relationen. Men ändå slog optimismen ut i full blom och den oväntade dumpningen tar hårt.

Det är rappt berättat och påminner om böcker av Marian Keyes och Caitlin Moran. Också de skriver om urbana kvinnor vars fritid fylls av shopping, nöjesliv och dejtande.

I den här romanens universum får vi som variation till London stiga in i en Helsingfors-etta. Bostaden är utrustad med balkong och inredd med vissna krukväxter. Vi blir noggrant informerade om vilka affärer i staden som erbjuder den lilla storleken på chipspåsar och vilken som är den rätta sortens vitlöksdipp. Jaget skrollar regelbundet telefonen och kollar meddelanden på Tinder respektive Whatsapp.

De närmaste vännerna fortsätter att höra av sig även när det går trögt på alla fronter. Inte alla infall är vad en ekonomisk rådgivare skulle rekommendera. Även jag tar mig för pannan när ännu ett spontant förslag blir av. Å andra sidan, är vännerna marinerade i tänket jag-bjuder-den-här-gången-också.

Skildringen är kvick och domineras av framåtrörelse. Små kommentarer kan innehålla plötslig smärta men fastnar aldrig i relationsältandet. De stadiga kontakterna med vännerna och försöken att få ihop vardagen visar snarare ett tomrum som huvudpersonen inte kan sätta ord på.

Hemläxan hon får av den lösningsfokuserade KBT-terapeuten är att göra en lista på saker som gör henne arg. Lite konstigt bara att jobbsituationen inte alls tas med på listan. Den finska arbetsmarknaden för journalister är nämligen inte överöst med jobbtillfällen. Förutom detta är uppdragsgivarnas intresse för en 34-årig nöjesskribent tämligen svalt. Det blir många jobbansökningar men inga jobb.

Vänskap som håller i vått och torrt är den röda tråden i den här romanen. Den kan passa läsare som vill leva sig in i det värsta året för en frilansande Helsingforsbo i sina bästa år. Plus alla som gillar kärva farmödrar:

Framåt kvällen ringer jag farmor. Hon berättar att hon under dagen varit på apoteket och att hon tittat på TV. I ett matlagningsprogram har det förekommit personer med utsläppt hår och ringar på fingrarna.
”Så kan man ju inte laga mat”, säger farmor. ”det är ohygieniskt.”
Jag berättar för henne om min midsommar ute på ön.
”Ja just det, det var midsommar också”, säger farmor. ”Det var den sommaren.”