De första tre raketerna som det privata rymdbolaget SpaceX försökte sända ut ur atmosfären exploderade. Vid fjärde försöket hade grundaren Elon Musk lyckats övertyga president Barack Obama att låta privata entreprenörer, däribland SpaceX, sköta en del av USA:s rymdprogram. Allt stod på spel. Raketen lyckades med sitt uppdrag. Resten är historia, som man säger.

Parallellt med SpaceX driver Elon Musk elbilsföretaget Tesla. 2010 hade bolaget börsnoterats i New York och värdet på aktien ökade med 40 procent första dagen. Två år senare, i juni 2012, rullade det första serietillverkade exemplaret av Modell-S ut från fabriken i kaliforniska Fremont. Tio procent av världens tillverkade batterikraft användes då till bilmodellen. Numera är Tesla världens högst värderade bilmärke.

Elon Musk är planetens rikaste man, god för sisådär 230 miljarder dollar, främst på grund av värderingen av Tesla och SpaceX. Många tar för givet att pengarna är drivkraften. Men det är inte säkert. I en intervju säger han:

Jag funderade på vilka saker det är som verkligen kommer att påverka mänskligheten. Jag kom på tre saker: internet, hållbar energi och rymdresor.

Ungefär så här dramatiskt och uppdelat i munsbitar serveras Elon Musks 52-åriga liv i denna 763 sidor långa biografi. Det är 95 kapitel! Walter Isaacson har gjort ett styvt jobb med hundratals intervjuer. Han har tagit rygg på föremålet för sin studie i massor med timmar. Även om det finns en hel del om privatlivet är det yrkespersonen Elon Musk som står i förgrunden.

Det är en auktoriserad biografi. Fördelen med det är förstås att författaren har haft tillgång till Elon Musk och dennes förtrogna. Nackdelen är att läsaren inte kan vara säker på vilken slags censur Walter Isaacson har behövt underkasta sig.

På åtminstone ett område ligger författaren lågt. Elon Musk har bryskt avvisat alla försök till facklig organisering på hans företag, något som orsakat flera uppmärksammade strider, i synnerhet inom Tesla. Just nu pågår facklig kamp intensivt även i Sverige. Men om detta har den massiva boken inget att berätta. Walter Isaacson kunde gott ha intervjuat fabriksarbetare i Fremont eller Buffalo, alternativt ställt några tuffa frågor till Elon Musk själv. Det betyder inte att biografin saknar kritisk udd. Som här till exempel:

Redan från början av sin karriär var Musk en krävande chef som föraktade själva idén om balans mellan arbete och fritid. På Zip2 och varje företag han ledde senare pressade han sig själv obevekligt hela dagarna och långt in på nätter, utan ledigheter. Och räknade med att andra skulle göra likadant.

Adjektiv som påhittig, besatt, riskvillig och flitig dyker upp när man läser Walter Isaacsons tegelsten. Men också aggressiv, oberäknelig och skrämmande. När man tar del av turerna där olika medgrundare utkämpar diverse vendettan mot varandra, är det lätt att associera till teveserien Succession.

2022 köpte Elon Musk medieplattformen Twitter och döpte om den till X. Två veckor efter förvärvet hade han sparkat 90 procent av de anställda programmerarna, men börjat inse att det inte skulle bli lätt att skapa intäkter. Samtidigt började trollarméerna ta över medan gamla twittrare flydde fältet. Han uttryckte för sina närmaste medarbetare att han ångrade köpet.

Där befinner vi oss nu. Elon Musk har nyligen skickat ut bland annat svenske Marcus Wandt i rymden med en SpaceX-raket. Han är liksom mitt i steget. Det märks på kapitlen som handlar om Twitter och där Walter Isaacson praktiskt taget hängt i hasorna på sitt studieobjekt. Jag undrar om det är rimligt att skriva en biografi så mitt i steget.